Nu har då den svenska sommaren gjort sin entré, precis lagom till vår semester. I dag regnar det, och det står inte som ”spön i backen” som man brukar säga, utan mera som stolpar. Det där löftet som Hustrun och jag hade lovat varandra, att ta ledigt en dag per vecka har redan införlivats, har nog förbrukat alla dagar redan, för här har det inte blivit mycket gjort i veckan.

Men otroligt skönt har det varit.

I lördags eftermiddag kom Svåger Leffe med Hustru på besök, hade även dotter Emma med sambo med sej. De hade trotsat alla vädergudar, och kom puttrande i sin lilla båt ända från den stora huvudstaden. Det var ett mycket trevligt besök med rundvandring i ”Grisslan” och en härlig sjötur ut i havet för att beskåda en liten fantastisk ö och dess marmor beklädda klippor.

I Tisdags gjorde jag en liten insats och mejade ner lite vass med en röjsåg, men det var jobbigt för en lathund som jag, så jag tog en paus och får fortsätta en annan dag. Hustrun repade ihop några kärror med ogräs ur sina rabatter och blev av med lite energi på det viset. Fick även ett kort besök av dotter Malin med fam på eftermiddagen. Det blev en övernattning och sedan en dagtripp till Åland dagen därpå, innan de återvände hem.

Gårdagen blev vigd för shopping i den stora metropolen Älmsta. Handlade lite på ”ICA” och tittade lite i småbutiker, sedan blev det kortspel hos kusinen Karl på Ekelunda gård på kvällen.

Här kommer lite bilder från de senaste dagarna.

Paus på "Aludds" bryggan.

Leffe och Magnus beskådar havet.

Promenad genom "Trollskogen".

Paus i kvällssolen.

På tur i Grisslan.

Armbrytning mellan far och dotter.

En god lunch på "Ångbåtsbryggan".

Damerna solar sej på havsturen.

Sällskapet har just fått sej en duch.

Öns fantastiska klippor och stenar.

Vi var inte ensamma på havet.

Svartklubbens fyr.

En bild på våra "galna" besökare.

Så var då detta besök över, och kaptenen backar ut från bryggan.

Hej och välkommen tillbaka.

Ha de, vi hörs.

Vad göra?

I trapphuset luktar det som en gammal kolmila från grannarnas bolmande på nedre botten. När de öppnar dörren, och det verkar de göra rätt ofta, så fungerar trapphuset som en gigantisk skorsten.

Och varje kväll när Hustrun kommer ut på terrassen citerar hon ”Sickan” i Jönssonligan, ” det brinner hos grannen”, p.g.a att fruntimret i lägenheten bredvid alltid står på deras terrass och pratar i mobilen samtidigt som hon röker ca. 5000 cigaretter på en eftermiddag / kväll.

Så har vi blindstyret över oss som vattnar sina förbannade blommor så de rinner ner vatten på våran terrass, och hennes ledsagare som knäpper iväg fimpar ut övar terrasskanten, men gubbskrället måtte ha lepra i nyporna, för de ramlar alltid ner i våran rabatt.

Men nu är det SEMESTER och vi sticker ut till ”Paradiset”.

Ha de, vi hörs.

I dag Torsdag, och en dag kvar att jobba, sedan SEMESTER.

Och det blir tydligen en riktig svensk sommar, tack och lov. Nu i 4-5 veckor har det ju varit otroligt varmt med tropiska nätter och temperaturer runt 30 grader på dagarna. Och lagom tills vi ska vara lediga blir de det gamla vanliga vädret med regnskurar snålblåst och åska. Ja ja, det kostar på att ha sen semester, men det är smällar man får ta. Bara det blir lite uppehåll emellanåt, så man kan fixa lite ute och ta en sväng med båten, så får man väl vara nöjd.

I dag blir det handling och packning som gäller när Hustrun knegat färdigt. Och i morgon ska bilen packas till brädden igen. Tror varje gång att vi ska få lämna lite prylar hemma, men hittills har den svalt allt, till allas förvåning. Hustrun bekymrar sej för vilka kläder man ska plocka med och de är ju lite knepigt när vädret kan bli hur som helst, men man får väl packa för sol, och gardera med regn

och sedan får man se hur mycket som får plats.

Ha de, vi hörs.

Är det kvar till semester. Nedräkningen har alltså börjat, och det ska bli sååå skönt med fyra veckors sovmorgnar. Sitta i en solstol och bara resa sej för att ta ett dopp, eller äta någon rickig god middag som vi ska ha varje dag. Ta en sväng med båten ibland, fiska, bada från fina klippor ute vid havet, och bara må gott liksom.

Men verkligheten ser nog helt annorlunda ut. Jobb, jobb,jobb med detta förbenade paradis.

I morgon blir det att åka till Byggmax för att bunkra upp, så man slipper det där med solstolar och elände. Men Hustrun och jag har faktiskt gett ett halvt löfte om att en dag i veckan blir det vila och rekreation, för vi har ju inte så mycket ungdom i oss längre, och lägger man ihop våra åldrar så blir det ingenting kvar, misstänker jag.

Hur som helst så ska det bli skönt att gå omkring och pula lite med allt möjligt, inte känna någon stress, (i alla fall inte de första veckorna), ta ett dopp när det blir för varmt, ta en öl när man är törstig, eller bara sitta och glo, om man känner för det. Detta är för mej SEMESTER.

Ha de, vi hörs.

Ja då är man tillbaka och har jobbat en dag. Ganska ljummet kan man säga

+ 29 i skuggan, vindstilla och på terrassen kan man inte vistas utan att få värmeslag. Men det är härligt ändå tycker jag, och särskilt för de som har semester och kan svalka sej i ”blöjan den blå”.

Helgen tog tyvärr slut denna gång också, men det var skönt så länge den varade. Mycket bad blev det, och ett trevligt besök av familjerna Lundqvist, Lagerberg som kom farandes med båt från sitt paradis. Själv var jag så förutseende att jag flyttade på lilla båten så de skulle få plats vid bryggan och en tamp lånade jag ut också så de kunde tjudra ekipaget. Men när de åkt, vad saknade undertecknad då, jo aktertampen till lilla båten. Rackarns nu snodde han med sej den, tänkte jag.

Men se, det var bara den lilla spjuvern ”Nolle” som lagt rabarber på den. Han hade tjudrat en trädgårds anka på deras altan, som tydligen var rymningsbenägen. Så kan det gå.

Ber så hemskt mycket om ursäkt för mina tankar om ”Frittzi”.

Här var det 23 grader i plurret. Inte så illa.

En bild på den rymningsbenägna ankan.

Ha de, vi hörs.

 En sådan underbar dag det har varit. Själv har jag legat på latsidan och bara tagit det lugnt, badat, solat och åkt båt. Vad kan man mer begära av en skön dag. Vi har även grattat Ella som fyllde 6år den 2/ 7, med kaffe och tårta, och massor av paket.

Det har tillbringats många timmar nere vid bryggan, och mycket bad har det blivit. Jag tror att alla har badat där utom lilla Alma som föredrog polen framför havet, eller var det hennes mamma som föredrog det kanske.

Lite bilder från dagen.

Födelsedagsbarnet med bästa kompisen.

Paketöppning.

Och den obligatoriska skattjakten på godis.

Bad, bad.

Utplasering av bojen.

Dykare eller hackspett?

Åka båt är alltid kul.

Mammorna och mormor sitter och gottar sej i solen på bastualltanen.

Som avslutning på dagen, en god middag som Sofia och Danne stod för.

Tack så mycket.

God natt och sov gott.

Började dagen med att öppna altandörrarna till sjöstugan, och en skön behaglig havsvind svepte in i rummet. Har även tagit mej ett härligt morgondopp,

(18 grader i vattnet), innan jag gick upp för att äta frukost.

I går kväll skiftade vi proppen till snurran, inga problem, och tog en tur med barnbarnen. Gick som ett spjut. I dag blir det lite intrimning av bladen för att få bästa prestanda.

Pionerna och Roslagsrosorna står i full blomm.

Blommorna vid vårt sovrumsfönster.

Ha en bra dag i sommarvärmen.

Nu är man en laglig medborgare igen. Bilen är besiktigad och godkänd. Men smakar det så kostar det, som de heter. I detta fallet fick man punga ut med 300:- + 120:- + en prinsesstårta + en flarra rötjut. Men det var de värt. Nu kan jag åka ett år till och visa finger åt polisen, nej förresten det törs man nog inte.

I går var jag och köpte en ny propp till snurran. Nu kanske någon tror att jag vill ha lite mera fart på båten, men så är inte fallet. Ska sanningen fram så är den gamla trasig. Flera stycken har undrat varför jag inte skrivit om detta på bloggen tidigare, men man kanske inte ska skriva om allt man gör, men nu kommer det.

Hustrun och jag var nämligen ut på en jungfrutur i Lördags med nya båten, och när vi åkt runt halva ön tyckte jag att hon skulle prova spakarna. Har sedan länge tänk ge henne en gedigen sjömansutbildning. Först ville hon inte, men efter lite tjat gav hon med sej, och jag förklarade att jag skulle ta det stora ansvaret och visa vart hon skulle köra. Det där med ”styrbord och babord” hoppade jag över, och sa höger och vänster i stället, för att inte krångla till det i onödan.

Man har ju alltid varit en stor pedagog.

När vi åkt runt ön tyckte jag att vi skulle åka en sväng ut i havet också, det är ju alltid trevligt. Själv hade jag kört upp roten genom takluckan i snålblåsten och tänkte fungera som ”utkik” för att ledsaga ”Styrman” alltså Hustrun i detta fall, mellan de farliga undervattens grunden. Det såg ut att gå riktigt bra, och själv var jag tillfreds med uppgiften.

Men så plötsligt small det bara till, båten krängde, ”Styrman” Hustrun alltså hade släppt ratten och satt med båda händerna för öronen och skrek ”Aj Aj Aj” medan propellern gick som en jädrans jordfräs genom grundet. Ja, ja det är sådant som händer ibland, vi lyckades i alla fall i sakta mak ta oss hem, det gick inte så fort, och det ska det väl inte göra heller med halva propellerblad.

Nu är första delen av utbildningen utvärderad,

(man börjar ju alltid med en ”Grundkurs”) och jag kan säga att hon klarade den med bravur. En liten grundkänning, vad är det i sammanhanget. Och ingen skugga ska falla över Hustrun, hon litade blint på sin make.

Men efter ett 36 årigt äktenskap borde hon ju veta vilken skojare jag är.

Ha de, vi hörs.