Nu har jag avverkat mina sista fridagar som anställd och väntar

på min långvariga ledighet som lär dyka upp inom kort.

Dessa dagar har jag naturligtvis tillbringat i vårt ”arbetsläger” för att

vila upp mej, regnigt och grått har det varit men så mycket utomhusaktiviteter

har det inte blivit, och skönt är väl det.

I torsdags var jag ner till ”Grisslan” och köpte fågelmat och passade

samtidigt på att åka runt och titta på ställen där man sällan är.

Det blev naturligtvis en runda förbi hamnen och sedan en tripp

till ”Marviken” en fin liten vik ut mot havet.

I fredags mötte jag upp lilla Hustrun redan i Norrtälje där vi handlade

inför lördagens middag. Det väntades gäster och det sista ingredienserna

skulle inhandlas.

När gästerna anlänt vid tvåtiden blev det en promenad på ca 1,5 tim

till ”Smultronudden” och ”Strömhällsfladen”.

Ja så här kan man ju  tydligen också bygga. 

Väl hemma igen eldades det upp i bastukaminen för ett skön bastubad med

tillhörande dopp i det 6 gradiga havet och därefter avslutades dagen med en

utsökt trerätters måltid som Hustrun tillagat.

Ha de, vi hörs.

Nu har jag avverkat de tre sista nattkörningarna till Örebro

och har bara tio dagpass kvar, fem till Södertälje, en till Avesta

och slutligen fyra till Örebro, sedan är det bara att gå in till

chefen och snyta sej i gardinen, skulle faktiskt vara kul att se hans

min om man verkligen gjorde det.

Många arbetskompisar har ställt frågan hur det känns att sluta jobba

och det enda man kan svara är att det känns overkligt.

Man fattar inte att det är slut efter 27 år på att stiga upp kl: 04,25 varje morgon,

slippa köer och trängsel, olyckor, avstängda vägar, snö och halka.

Det enda man kommer att sakna är väl att slänga käft med sina

arbetskamrater när man sitter och tar en fika efter en avslutad arbetsdag,

eller känslan när man en stjärnklar vinterkväll när snön ligger vit och det

är ett fint månsken, man klättrar upp i en varm hytt, boar in sej och sätter

igång en bra ljudbok som man sedan kan lyssna på i nästan sex timmar

medan man kör.

Detta kan man banne mej också kalla för livskvalitet

hur konstigt det än kan låta.

Nu sitter jag här ute på kobben och kurar skymning, vädret är grått men vem

bryr sej när det är grått och mörkt ute. Man tänder lite ljus och myser i sin ensamhet.

Tyvärr kan man ju inte dela den känslan med lilla Hustrun för tillfället,

men på fredag kommer hon ut med buller och bång och då ska här mysas.

Förra söndagen var det kalas för Ville, vi åkte hem tidigt för att inte missa evenemanget.

Alla kusiner var på plats för att gratta.        

Efter kalaset var mormor och tittade på Juni som spelade match.

Själv var jag hemma för att vila lite inför nattens övningar.

Juni var ”målis” dagen till ära, och släppte in en hel del mål.

Fördelen med den tjejen är att hon är en positiv tjej som inte tar en

förlust så hårt.

Ha de, vi hörs.

Efter en ovanligt grå och regnig arbetsdag har jag nu kommit hem

och undrar om solen har gått i ide. Tycker det var länge sedan man

hade en härligt solig dag, men det kan ju bero på att den gråa trista

novembermånaden har börjat.

I fredags körde jag den sista fredagsnatten och med på resan hade jag

min lilla Hustru som sällskap. Det var meningen att hon skulle följt med

någon gång på försommaren då det är ljusa nätter och vacker soluppgång,

men detta blev aldrig av, så bättre sent än aldrig.

Nu fick hon hålla tillgodo med mörker och våta vägar,

men hon satt bekvämt.

Vi kom i säng vid femtiden på lördagsmorgonen och kunde sova ut

ända till tio, sedan bar det av för att shoppa.

På kvällen var det releasefest med ”Joyful” som släppt en ny skiva.

(en kör som mellandottern är med och sjunger i).

Middagen serverades tämligen sent denna afton så det var bara att

hoppa ner i lopplådan och kvarta efter den sista tuggan, mätt och belåten.

På söndagen väcktes vi kl,7,30 då Hustruns telefon pinglade för väckning.

Det var hockeymatch i Solna med Noels lag.

Storvinst igen. Väsby - Aik 9-6. Bra jobbat.

Hur det kan bli.

Därefter besökte vi vår vackra huvudstad och gick en rundvandring på Söders

höjder med kompisarna Lundqvist.

Fika paus.

Dagen avslutades med en ”Farsdags middag” på ”Spiltan".

Ha de, vi hörs.

                         GRATTIS

                           VILLE  

                    på 7-ÅRSDAGEN.

                                                  
                    Den 9/11

Ja då är det den sista kvällen för denna gång som man sitter här

och kurar skymning. I morgon kväll börjar allvaret igen med

ett nytt nattpass.

Dagen har varit grå med duggregn till och från men jag har trotsat

vädret och varit ute och gjort det nödvändigaste.

I går morse hade man förhoppning om ett strålande väder när en vacker

sol steg upp över skogen på Väddölandet, men tyvärr varade det inte så länge

men vackert var det.

Dagen började med ett riktigt ”pissgöra” tömde nämligen ”ejektortanken”

vid toan nere vid brygghuset. Innehållet spreds över gräsmattan med en

förhoppning om att det ska gödsla densamma till våren.

Behållaren är nu tömd och rengjord men få stå kvar på sin plats i vinter.

Har även täckt några av Hustruns känsligaste växter med granris

så de inte skall bli kalla i vinter.

Belysningen som vi köpte har också kommit på plats,

inte så vackert kanske men sällsynt.

En liten ros i rabatten som trotsar väderleken.

Vid tretiden brassade jag fyr i bastukaminen för att ta mej ett skönt

och efterlängtat bad. Det småduggade lite och havet höll en temp på 7 grader.

Det var riktigt skönt kan jag säga när man kom upp efter en liten simtur.

Nä nu skojar jag faktiskt, det blev bara ett snabbt dopp.

Nu har jag ätit en inte alltför god middag, börjat faktiskt tröttna

på ”krögarpytt”. Blir nog att ändra menyn framöver.

Men wirren är god som jag nu sitter och smuttar på.

Här satt vi den sista helgen på semestern,

det var betydligt varmare och soligare då.

 Ha de, vi hörs.

Den årliga Halloween festen för barnbarnen gick av stapeln i fredags

hos moster Maria. Själv var jag inte närvarande men mormor var på

plats och hjälpte till. Maria hade som vanlig fixat allt till stor

belåtenhet för alla närvarande. När jag slöt upp på eftermiddagen var

stämningen lite avslagen med en hel hoper trötta ungar.

De hade b.l.a varit ute på en raid och knackat dörr som sig bör

och ropat ” BUS ELLER GODIS” och fått ihop en ansenlig mängd

godis som sedan rättvist fördelades till samtliga inblandade.

Märkligt nog var det ingen som hade svarat ”BUS” och det var väl tur

för det kringflackande sällskapet hade tydligen inte tänkt ut

någon ”plan B”.

Sent på fredagskvällen anlände vi ett kylslaget ”Paradis”.

Det var – 1 grad och frosthalkan på kommandobryggans

trädäck var påtaglig.

Som en kontrast på ”Halloween” firandet på fredagen,

(en gammal tradition som ursprungligen härstammar från Irland)

var det på lördagen ”Alla helgons dag” en svensk högtid då vi firar våra avlidna.

Vi var som många andra på kyrkogården för att tända ett ljus

för våra bortgångna föräldrar och anhöriga.

Jag hämtade även vår båt som hade varit på reparation.

Den är nu konserverad inför vintern, och vår snöslunga står beredd

i boden och skakar av iver att få sätta skovlarna i den första snödrivan.

Hustrun har under lördagen strukit gardiner och pysslat inne för att

under söndagen krattat våra gräsmattor och lyckats få ihop ett antal

skottkärror med löv.

Vi har även varit ut i skogen för att leta efter svamp. Detta var ingen lätt

uppgift att finna dessa små trattisar bland alla nerfallna löv men

vi fick i alla fall ihop så det räcker till några mackor.

Är det sommar eller. Såg tvenne blåklockor i full blom.

Nu har jag tre fridagar som jag ska tillbringa på landet med

att försöka vända på dygnet och göra mej redo för tre nattkörningar

till Örebro.

Ha de, vi hörs.