Nu börjar snart en ny vecka och den lär väl inte bli bättre än den förra.

På grund av det rådande läget får man väl nu isolera sej på paradisön i några

månader och på sin höjd åka till affären för att inhandla lite till livets nödtorft.

Toapapper verkar ju vara det viktigaste folk tänker på i dessa tider men detta är

inte aktuell för vår del, däremot skulle det vara en katastrof om korven tog slut.

Hörde att i Australien hade någon tidning ett antal sidor med blankt papper

som folket kunde använda utan att få trycksvärta i häcken, kanske något

för svenska blaskor att införa.

Nu har vi i tre dagar schaktat bort jord och sten bakom lillstugan samt tagit upp

stenar och planat ut bakom växthuset.

I torsdags hade vi bestämt att åka till båtmässan, vi skulle sammanstråla med

Kjelle och Sonya som har sjöboden för att vandra runt och äta en god lunch.

Kjelle hade fixat fribiljetter så allt var frid och fröjd om inte mässan hade bommat

samma dag p.g.a corona.

I fredags skulle vi gå på en konsert i Norrtälje med 60- tals musik, men hej och håå

samma visa där. Även Ekerölinjen ska ankra upp från och med i morgon och inte

återuppta trafiken förrän i mitten av April.

Tur att vi redan har varit över och bunkrat lite öl och andra godsaker.

Nu har vi varit hemma, tagit de vanliga promenaderna och fogat

oss efter alla föreskrifter som vår stadsminister proklamerat och hur kul är det,

men i nästa vecka planerar vi för lite olydnad och drar iväg på lite galej.

Ha de, vi hörs.

Nu är sportlovet slut och våra två gästande barnbarn har återvänt till vardagen.

Även det fina sportlovsvädret verkar vara över så nu blir det väl vinter på riktigt.

Har nu haft snöblandat regn hela dagen och resterande vecka ser väl inte så

lovande ut den heller. Men huvudsaken är  att det var fint när barnen var här.

Vi har vallat dem på ön varje dag så de skulle få lite frisk luft samt hade lite förning

med oss som smakar extra gott ute i Guds natur.

På tisdagen blev morfar och mormor bjudna på en tvårätters middag av tjejerna,

de hade tillagat jättegoda piroger med tillbehör och till efterrätt en fin fruktsallad.

Mormor hade veckan innan hittat en flaskpost i vassen bredvid brygghuset som vi med spänning öppnade för att läsa och det blev många spekulationer om vad brevet

skulle innehålla. Det visade sej så småningom när vi hade försökt att tyda den suddiga

skriften att det var kusin Ville med kompisen Vincent som kastat i den från vår brygga

tre år tidigare. Den hade alltså drivit fem meter innan den spolades upp på land.

På onsdags morgonen hade vi väldigt gott om vatten igen, det hade nämligen stigit

under natten så hela gräsmattan var dränkt och strandlinjen befann sej nästan framme

vid vår lyktstolpe.

Även brygghuset stod i vatten och vi undrade om vattnet skulle tränga in på golvet.

Hade ingen större lust att vada ut för att titta, kunde ju inte göra något ändå.

Åkte sedan in till Norrtälje och medan mormor och barnen shoppade var jag själv

till sjukan för ett återbesök. Kom in en kvart före utsatt tid och ut fem min senare,

ingen stor undersökning alltså då läkaren verkade måttligt intresserad.

Fick ändå en remiss till skiktröntgen den 31/3 så får vi se vad de säger.

Innan vi återvände intogs en god middag på Pinchos.

Plockade även mina första blåsippor den 25 feb. något som aldrig har hänt förut.

Dagen efter hade vattnet gått tillbaka ganska mycket så man kunde kolla in i huset

utan att bli blöt om pupporna. Allt var ok ingen skada skedd alltså.

Resterande dagar har det lagts pussel och barnen har bakat två sorters kakor som

de med stolthet kunde bjuda sin mor på när hon kom på fredag kväll.

På lördagen tog vi ytterligare en promenad då även mamma Malin gjorde oss sällskap.

Vi var och tittade på en ”Ryssugn” som vi upptäckte i höstas när vi plockade svamp.

Denna ugn är lite större än den som gränsar till vår tomt och är inte utsatt som

fornminne på någon karta.

På natten började det regna och söndagen var mulen och regnig, men var gjorde

väl det när våra besökare skulle återvända till hem till Väsby.

I måndags blev det en tur till vårt grannland igen tillsammans med makarna Ek.

Det blev en lugn resa på ett ganska stilla hav och vi kunde beskåda en fin

solnedgång när vi anlände Ekerö.  Det var ovanligt gott om utrymme på båten

då de endast var 151 passagerare på hemvägen.

Ha de, vi hörs.

Nu har det gått drygt en vecka sedan jag så oturligt damp i backen och skadade

min vänstra axel. Smärtan har tidvis varit svår kan jag säga men vad fan,

det blir väl bättre snart. På kvällarna har jag satt mej i sängen för att sova men

flera gånger vaknat under natten av smärta i axel och arm för att jag helt plötsligt

har hasat ner på rygg.

När jag sedan har satt mej upp igen har det blivit bättre och jag har kunnat

somna om.

Dagarna har tillbringats i stillhet och det kan lilla Hustrun intyga då hon inte fått någon som helst hjälp av maken, ( har faktiskt varit riktigt skönt.)

Hon har dessutom visat ett exemplariskt tålamod med sin make då hon även har

fått hjälpa till med påklädning och dylikt.

Vi har också tagit en promenad varje dag i det fina vädret som har härjat över vår ö,

visserligen har det blåst utav bara f-n men nederbörden har hållit sej borta och

detta är något som vi uppskattar båda två.

Däremot är vattenståndet illavarslande , i torsdags var det bara någon cm under

panelen på brygghuset, men i går hade vattnet dragit sej tillbaka ca: 25 cm.

Pratade med Kjelle som har sjöboden och enligt Forsmarks prognos skulle vattnet

vara 90 cm över det normala omkring den 23/2, inte bra.

Men man får vara glad att det inte är någon snö som man behöver skotta bort

för i mitt tillstånd har nog lilla Hustrun fått tagit den biten också.

Ska nu visa lite bilder hur det såg ut på vår tomt för exakt tio år sedan.

Kan för övrigt meddela att vi till dags dato har likviderat 12 st. möss som har

inkräktat på vår tomt och bostad.

Ha de, vi hörs.

Denna vecka har det varit flera dagar med fint väder, vi har varit ute och

jobbat och b.l.a har jag tagit upp den stora stubben från tallen som gav vika

under stormen förra året.  Det gick alldeles utmärkt med mitt portabla spel som

vi köpte till båtkärrorna. Sedan har vi med gemensamma krafter baxat ner den

till vägen för vidare transport.

Vattnet är högt bara 10-15 cm under panelen på Brygghuset.

Det blev också en bowlingmatch i onsdags med makarna Ek och som traditionen

bjuder även en god middag efteråt. Glädjande nog lyckades både Lena och jag

avancera ett snäpp och petade ner lilla Hustrun på en jumboplats.

Nästa gång får nog Perra se sej över axeln mer än en gång så han inte blir manglad

av oss, för nu känns det som vi är på gång.

I går vaknade vi till ett sagolikt väder och genast beslutades att det skulle bli en

långvandring på paradisön med kaffe och mackor i ränseln.

När vi kommit halvvägs gick vi ut på klipporna norr om Blåsagården för att avnjuta

vår medhavda förning. Solen sken och havet låg lugnt så medan Hustrun dukade upp

gick jag iväg för att ta några fina bilder över havet. Hörde Hustrun ropa att: akta dig,

då det kunde vara halt på klipporna.

Och halt var precis vad det var.

Båda ”pupporna” drog iväg och lämnade undertecknad i en vågrät ställning i luften för att omedelbart efter landa på moder jord med en förfärlig duns.

Gissa om det gjorde ont. Mina berömda axlar hade åter fått sej en duvning och

särskilt den vänstra hade väl fått den värsta stöten.

Efter att intagit min måltid med höger hand var det bara att försöka lunka hemåt.

Besökte sedan akuten i Norrtälje efter hustruns uppmaningar,

Och efter undersökning och röntgen kunde vi återvända hem efter tre timmar.

Inget var brutet men det som håller axelleden på plats hade fått sej en snyting.

Nu har vi båda upplevt en förfärlig natt. Jag var tvungen att gå upp och försöka sova

i sittande ställning i vårt vardagsrum samtidigt som jag knaprade på alvedon.

Vid femtiden hade jag lyckats slumra till men då kommer en skräckslagen Hustru

upp och ber om ursäkt för att hon väckte mej. Hon berättade att hon vaknat av

att en råtta sprungit över hennes hals, själv trodde jag att hon yrade i sömnen.

Men efter att hon vaknat begav hon sej till toaletten och upptäckte då en råtta

eller snarare en mus som sprang in i tvättstugan.

Resten av natten har vi båda försökt att sova på övervåningen, jag i v-rummet

och stackars Hustrun i tv-rummet. Nu är hon iväg för att gympa men med uppmaningen att köpa nya råttfällor på hemvägen,

FÖR NU JÄDRAR ÄR DET KRIG.

När Hustrun kom hem plockade hon upp en hel arsenal med fällor och när hon

gick ner för att gillra dem, upptäckte hon musen som låg och sov i vårt gästrum,

gäst som han var. Hon satte upp fällan och stängde dörren, gick sedan upp

för att dricka kaffe med sin make. När detta var klart tittade hon in i rummet

igen och kunde konstatera att den lilla rackaren hade tagits av daga.

Slutet gott allting gott.

Ha de, vi hörs.

Av någon anledning står snöslungan inkörd i ett hörn i boden med en presenning

över sej, men vad spelar det för roll när det fortfarande är barmark.

Nu kan vi ta våra promenader utan att pulsa omkring i snön och vi kan vara

ute och röja ris och buskar på vår tomt.

Vi började förra veckan med en promenad ner till Blåsagården igen. Det var ett

fantastiskt fint väder denna dag och vi kunde höra småfåglarna kvittra i träden

och det kändes som vår i luften.

I tisdags morse var det frost, växthuset såg ut att vara täckt med en vit press och

det glittrade i gräset.

I fredags kom Lelle H över för att fälla ett antal träd som vi märkt upp.

Det var sex granar och en tall som skulle tas ner på min svågers mark plus min

kusins ägor. (Om någon undrar så var det ok med kusinen.)

Det visade sej att alla granar var ruttna inuti så detta var ju bra att de föll under

kontrollerade former. Nu har Hustrun och jag släpat ihop riset i fyra stora högar

och i dag var samme Lelle H här och körde bort riset. Det blev tre fulla lass

som fraktades upp i bergtaget för flisning.

Ibland går det inte som man tänkt sej.

Vi har också fått en mindre invasion av råttor eller snarare möss. De springer runt

på marken och äter av fågelmaten som ramlar ner men i morse fick jag se en mus

som slätklättrade upp för stången och började äta av nötterna, en ganska fräck

fan med andra ord. Trodde inte att de kunde klättra på ett metallrör.

Nu har i alla fall två musfällor gillrats bredvid boden. En har vi lyckats fånga men för en stund sedan såg jag fyra till som kilade runt på marken under fågelmaten.

Två gånger har de tagit osten utan att fällan har slagit igen så lite fulla i fan är de nog.

Ha de, vi hörs.

Nu har vi kommit in efter lite utomhusaktiviteter bestående av borttagning

av en stor hasselbuske som har blivit alldeles för hög. Detta var den tredje

av fyra som ska kapats ner. Vi kapade den första för ett år sedan och det visade

sej att när sommaren var slut hade den vuxit upp och var över en meter hög

fast då hade Hustrun förstås toppat den en gång. Nu ska vi försöka att hålla

dem i schack så dom inte blir en 7- 8 meter höga som dessa var.

Vädret har varit växlande kan man säga och glädjande nog inte så mycket regn.

Vi har tagit några promenader, eldat ris och haft det ganska bra.

Förra fredagen åkte vi ner till Vadstena för att träffa vår äldsta dotter med familj

samt att få ta del av vår Julklapp som vi fått av barnbarnen.

Lördagens förmiddag bestod i några besök på olika loppisar och den första vi kom till var något i hästväg. Det var en jättestor lada med två våningar fylld med prylar,

sedan var det två lite mindre byggnader fullproppade med möbler, fönster, däck,

motordelar, sparkstöttingar, vvs prylar, el prylar, cyklar, gräsklippare och myckat

mycket annat. En fantastisk upplevelse för undertecknad som gillar att frossa

i gammalt skräp.

Efter detta besöktes ett gammalt cafe´ i Vädersta där vi intog mackor och kaffe.

På kvällen besöktes Vadstena nya teater. Det var alltså dags för vår julklapp.

Det var en mycket rolig och bra föreställning där teatergruppen framförde

Elton John låtar. Det serverades en tre rätters meny i pauserna och serveringen

sköttes av skådisarna, alltså lite ”Wallmans” stuk över det hela.

Efter drygt tre timmar kunde vi vandra hem genom staden nöjda mätta och belåtna.

Ett stort tack riktas nu till: Ella, Ville, Noel, Juni, Wilda och Alma.

På söndagen besöktes Motala hockeyarena där vårt barnbarn Noel spelade en hockeymatch, tyvärr förlust men detta får man väl ta.

På kvällen bjöd Maria och Eddie på en utmärkt middag, en mycket smarrig fiskplanka.

Måndagen blev det återtåg till Paradisön med några stopp för fika och shopping.

Sen har vi tagit det lite lugnt några dagar hemmavid men igår var det dags igen

för en seniorbio i Norrtälje, det gäller ju att hålla igång.

Ha de, vi hörs.

I förra veckan kom då äntligen julklappen till Alma som Hustrun beställde

långt före jul. Den hade av någon anledning blivit skickad till en depå i

Norrtälje. Hustrun ringde ett antal samtal till ”Post nord” för att de skulle

skicka den vidare till vårt utlämningsställe i Grisslehamn,

men svaret hon fick var att det hade blivit felsorterat och måste nu hämtas

i Norrtälje, de hade inga förbindelser mellan de båda ställena.

Men lilla Hustrun som kan vara en riktigt ettrig jävel ibland ringde till

firman som levererade varan och de skulle försöka fixa det hela.

Dagen efter sms:ade firman och sa att de hade åtgärdat problemet.

Vi gick och väntade ett antal dagar på att det skulle dyka upp på ICA men

till slut frågade Hustrun efter försändelsen i butiken och efter en spårning

kunde de konstatera att paketet hade flyttat på sej och låg nu och väntade

på oss på ett utlämningsställe på gamla LV3 området i Norrtälje.

De hade forslat försändelsen ca: 1km närmare oss och detta var ju positivt

men inte någon större hjälp då det fortfarande skulle vara ca: 10 mils resa

för att hämta det.

Men av någon anledning fick vi äntligen beskedet att det hade kommit fram

till Grisslehamn i förra veckan och snabbt som ögat var Hustrun där och hämtade

ut det så det inte skulle försvinna igen.

Söndagen bestod alltså i att leverera den försenade julklappen till vårt barnbarn

i Väsby och detta var ett lyckat drag för vi fick både lunch och middag på stället.

I måndags blev det eldning igen efter stormen som härjade vår ö för ett år sedan.

Det var mycket ris efter skogsmaskinerna och detta låg delvis över stigen som vi

nyttjar på våra promenader på ön. Nu har vi eldat upp det mesta men ännu

återstår det nog ett par dagar för att få det ok.

I onsdags besiktigade vi vår bil och det positiva med detta var att den gick igenom med blankt papper. Färden fortsatte sedan till Väsby för en besiktning av

lilla Hustrun och förhoppningsvis blir detta också positivt.

Fredagen blev vikt för en bowlingmatch mot makarna Ek. Hade förhoppningen att

jag skulle göra bättre ifrån mej än sist då vi spelade med barnbarnen i Kista

men tyvärr blev så inte fallet. Hamnade tyvärr i bottenskrapet som vanligt.

Har på ålderns höst även sadlat om och fått förtroendet att agera som mäklare,

då mitt gamla barndomshem är ute till försäljning. Mäklaren i fråga har sitt

kontor i vår huvudstad och undrade om inte jag kunde förevisa objektet för

intresserade som ville titta på huset. Det är nu tredje gången som jag har haft

visning för två medelålders par och båda verkade intresserade men att vara

intresserad och komma till handling är ju ett stort steg när det gäller så mycket

pengar.

I morgon blir det ytterligare en aktivitet som jag får återkomma till lite senare.

Ha de, vi hörs.

Nu är alla helgdagar över och det enda som finns kvar är bara glada minnen

som vi kan bevara och plocka fram när det känns tråkigt.

Vädret har varit ganska hyggligt den sista tiden, solen har visat sej vid ett

flertal tillfällen och vi har tagit promenader varje dag. 

På nyårsaftonen gick vi en del av vandringsleden tillsammans med svåger och

svägerska samt Sixten som bodde hos oss några dagar.

Vädret var skapligt även denna dag så vi satt på en klippa som vätte ut mot

Ålandshav och fikade. På kvällen blev det en smarrig nyårsmiddag och inpå småtimmarna kunde vi krypa ner i kojen mätta och belåtna.

Förra onsdagen kunde vi beskåda en fantastiskt fin solnedgång.

I söndags styrde vi kosan ner till Blåsargården, det var en blek vintersol som

spred sina strålar över viken.

I går var det premiär för oss att uppsöka ortens spaavdelning. Vi besökte alltså

Hotell Havsbaden för att njuta av bad och god mat. Det var helt fantastiskt att

krypa ner i den varma utomhuspoolen, titta på stjärnorna och frysa om skallen,

prova på tre olika bastubad, kyla ner oss igen i den kalla polen för att sedan

krypa ner i en varm bubbelpool. Vi satt och njöt i bekväma stolar och smuttade

på goda drycker för att sedan simma i den stora bassängen.

Nu har vi alltså kommit hem med ytterligare några minnen i bagaget som man

kan lägga till i minnesbanken. Det mesta av allt julpynt har plockats ner,

granen är avklädd och utkastad och alla kulor ligger nerstoppade i sina respektive

kartonger i förrådet och väntar på nästa jul.

Då har ett nytt år tagit sin början, det blir ljusare och ljusare för var dag och man undrar om det över huvud taget blir någon vinter att tala om.

Ha de, vi hörs.