Efter några hektiska veckor börjar lugnet lägga sej över paradisön och livet

återgå till det normala. Vi har återupptagit våra projekt med att rödfärga

och äntligen börjar vi se ljuset i tunneln vad det gäller målningen vid bryggan.

I morse var det faktiskt skönt att vakna och höra hur regnet slog mot fönstret,

man kan ta det lugnt, äta frukost samtidigt som man tittar ut på det

blöta gräset som vi egentligen borde klippt i går och tänka att,

ja ja.. vem fasen har bråttom vi tar det när det torkat igen.

Förra fredagen styrde vi kosan in till Väsby för att göra Ville sällskap då hans

Mamma var på konferens med jobbet och storasyster Ella skulle sova över hos en kompis. Hustrun passade samtidigt på att besöka frissan och jag snodde runt i olika

butiker för att införskaffa materiel till fortsatt sysselsättning på våra ägor.

På onsdagen hade vi middag för mina två kusiner med respektive.

Hustrun drog det tyngsta lasset som vanligt med förberedelserna inför kvällen.

Själv försökte jag vara behjälplig så gott jag kunde med småsysslor runt omkring.

Det blev en lyckad kväll med mycket prat och skratt.

På torsdag eftermiddag blev vi kidnappade av ovannämnda par då vi blev hämtade och bortforslade från vår bostad. Vi hade inte en susning om vart vi skulle, men

färden slutade vid Östermalmstorg i vår fina Huvudstad.

Där besöktes ett litet fik och lite senare togs en promenad ner till Nybrokajen för

att gå ombord på en båt som serverade räkor i massor.

Färden gick sedan ut i Stockholms skärgård till Vaxholms Kastell där vi kunde gå iland

och promenera runt en stund innan båten återvände till vår Huvudstad.

Klockan halv ett var vi tillbaka på Paradisön, mätta, glada och trötta.

I fredags besöktes Norrtälje där makarna Ek bestämt träff med oss på Bergsstugan

där de grattade och överlämna en flaska Champagne till undertecknad.

Vi intog sedan en god lunch samtidigt som vi kunde njuta av den vidunderliga utsikten.

Hustrun har även plockat ner äpplen så får vi se om det räcker till mustning,

samt skördat sina morötter. Vi tog även en tur till skogen för att kolla om svampen

var på gång och det var den tydligen.

På en av våra promenader stötte vi även på denna rara varelse, vi tog ett kort för att

sedan skyndsamt förpassa oss därifrån.

Ha de, vi hörs.

Sol värme och ljumma vindar har det varit nu i ett par dagar på vår paradisö.

Vi har återupptagit sysslorna på vår egendom efter vår lilla semestertripp

och det känns ganska skönt att få jobba med kroppen igen.

Vi åkte hemifrån på torsdag morgon, tog vägen över Tumba ner till Skanssundet

där vi stannade till vid kiosken på Mörkö för att ströva omkring och titta på

omgivningen. När vi promenerat runt campingen hörde vi ett himla oväsen

som vi inte kunde uppfatta vad det var, men när vi kom fram till färjeläget

såg vi vad det rörde sej om. Är ganska tacksam över att de inte var på vår

gräsmatta kan jag säga. Det rörde sej nämligen om flera tusentals Grågäss som

hade en sammankomst innan de skulle flytta söderut.

Färden gick vidare ner till Tullgarn för att titta på slottet och den vackra parken

där vi även förtärde vår förning.

Nästa stopp på vår resa var Gränna där ett rum hade bokats av lilla Hustrun.

Efter incheckning promenerade vi omkring i staden och återvände lite senare till hotellet för att äta en mycket delikat middag.

Dagen därpå var en fredag och som av en händelse råkade undertecknad fylla

år på samma dag men vad gjorde väl det. Vi utforskade staden igen, var på

Gränna museet, fikade på Kaffestugan som låg högst upp på Grännaberget

med en vidunderlig utsikt över Gränna, Visingsö och Vättern.

Vi besökta också Brahe hus för att titta lite närmare på denna stenhög som man

alltid bara åkt förbi och sett på håll. Inget märkvärdigt kan jag säga.

Det inhandlades även Polkagrisar till våra barnbarn som vi skulle överlämna när vi passerade Väsby på hemvägen. Nästa övernattning gjordes på Amalias Hus där de

också serverade en enastående god middag.

Så med ens blev det lördag och vi skulle dra oss hemåt via Vadstena för att lämna

över lite Polkagrisar även till Noel och Juni.

Fick ett telefonsamtal från Eddie som undrade om vi ville ha en fika när vi passerade

och detta svarade man ju ja på, vi skulle bara slå en signal tio min innan så de kunde sätta på hurran.

När vi kom dit öppnade Eddie dörren och kom ut tillsammans med Noel och lilla

Sixten. När vi kommit in i hallen får jag se en hel hoper med människor som kom fram runt ett hörn i hallen och alla vrålade de Grattis.

Det tog nog några sekunder innan jag såg att det var Ella, Ville och Sofia samt Wilda,

Alma, Malin och Jocke som hade kommit för att överraska,

och jag kan säga att jag blev rejält överraskad, hade inte en tanke på att de skulle

åka ända till Vadstena för min skull.

Nu blev det inte bara fika som serverades utan en maffig buffe´ och lite senare

fick vi skjuts av Eddie till en vingård där vi fick en rundvandring bland druvorna

samt en vinprovning och övernattning på gården.

Vid sextiden blev vi hämtade igen för att avnjuta en tre rätters middag hemma

hos Maria och Eddie och hela gänget. De hade även gjort en Quiz med två frågor

från varje decennium sedan jag föddes som jag skulle svara på, om jag inte kunde

fick jag ringa en vän eller fråga någon i närheten.

Bakgrundsmusiken hela kvällen var hämtad från -50, -60,-70 och -80 talet.

När vi kom tillbaka till vingården för att övernatta låg jag och tänkte på dagen,

och det var inte utan att man kände sej lite rörd av allt de ordnat till och

planerat för att jag skulle få en fin dag.

Tack så mycket min härliga familj.

Ha de, vi hörs.

Nu är den första halvan av den sista sommarmånaden avverkad och man

märker att det blir kyligare på kvällarna. Solen värmer när den tittar fram

men när det blir molnigt känner man att hösten är på väg.

Det som är underligt är att vattnet fortfarande håller sej runt ca: 20 grader.

Förra sommaren när det var så varmt hela sommaren var det bara någon vecka

som det var över 20 grader sedan låg tempen på mellan 17 och 19 grader.

Ett annat fenomen är att den senaste veckan har vi fått så förbannat mycket

mygg, det är ju för fasen mitten av augusti nu och då brukar ju myggsäsongen

nästan vara över. Mitt på dagen kommer de blodtörstiga varelserna och ska suga.

Hustrun har varit särskilt plågad, förmodligen för att hon är en så god människa,

själv har jag inte ett enda myggbett som kliar på kroppen, undrar just vad detta

kan bero på. Jag hörde faktiskt av någon att det kunde bero på att jag knaprar

cellgiftstabletter och det kan det ju ligga något i. Har faktiskt försökt att bjussa

Hustrun på några så hon slipper plågas men hon tackade artigt men bestämt nej

till detta erbjudande.

OBS. detta är ingen mygg.

Nu är det inte bara elände på denna ö, vi har allt roat oss lite också.

I början på månaden var vi till min kusins dotter och hälsade på och inspekterade

deras mycket tjusiga växthus som just hade blivit klart.

Vi kunde även kolla på den gamla båten de fick av oss för några år sedan som har

fått nytt liv och numera är sandlåda och lekstuga i ett.

Vi tog också en tur med våra grannar samt Astrid som även hon är en granne

till Grisslehamn och käkade glass på det nyöppnade 686.

Malin och Sofia med barn var ju här i förra veckan och barnen fiskade ofta från bryggan. Det började med att Ville stod och gastade om att han fått en stor fisk

vilket jag betvivlade, det brukar nämligen bara finnas små mört och abborre om

man har tur. Men när jag tittade lite närmare såg jag att han kämpade ordentligt.

Han hade fått en stor Braxen på kroken som jag fick hjälpa honom med.

Den slet sej tyvärr men vi hann i alla fall plåta den.

Det blev även en del sjöturer både med lilla och stora båten samt en liten kräftpremiär på onsdagskvällen

I morgon kommer Sofia och barnen tillbaka och tillbringar de sista semesterdagarna

på paradisön innan jobb och skolor börjar.

Ha de, vi hörs.

Nu har det gått några veckor sedan våra barn och barnbarn åkte hem men efter

helgen kommer några tillbaka för ytterligare en semesterperiod.

Vi har haft ett underbart väder den sista tiden, sol från en klarblå himmel

även vattnet har haft en  behaglig temperatur.

Våra barnbarn badade ju hela dagarna när de var här och jag kunde inte förstå

att de kunde vara i så länge när badtermometern bara visade  max 14-15 grader.

Men nu har vi upptäckt att den lille mätaren har narrats med oss för vid en

jämförelse med en annan termometer visade den ca fyra grader kallare temp.

I dag inköptes en ny mätare och vipps så blev det varmt och skönt i vattnet.

Innan barnen återvände hem fick de åka ”ring” efter svågerns båt, en upplevelse

som samtliga inblandade uppskattade.

Vi har även lagt ut näten igen och barnen var med och rodde vid utlägget,

men när det skulle dras upp var det bara undertecknad som orkade stiga upp

i ottan för att inhämta fångsten.

Malin har jobbat på och är klar med fogningen i sitt kök.

En enklare avspärrning har även gjorts för att slippa mocka skit efter gässen.

I onsdags kväll ringde svägerskan och undrade om vi ville följa med på en tur

runt ön, och detta tackar man ju inte nej till. Men när vi fick se att havet låg

som ett salsgolv ändrades kaptenen rutten och vi styrde mot en plats som jag endast

sett ljuset från på avstånd. Det är alltså ”Märkets fyr” jag talar om som är

en gränsmarkering mellan Sverige och Finland.

När vi närmade oss ön kollade Hustrun i kikaren och såg att det var några personer

som vinkade. De var medlemmar i ”Finska fyrsällskapet” och utförde arbeten

där på sommaren, samt guidade alla besökare.

De visade oss runt på ön och upp i fyren samt berättade dess historia.

Vi kunde även beskåda en fantastisk solnedgång och höra sälarna på avstånd,

en helt underbar upplevelse.

Efter att de byggt fyren upptäcktes att den stod på den svenska sidan men ägdes

och underhölls av Finland, därför gjordes en korrigering av gränsen och detta

innebär att man kan stå på svensk mark och titta västerut på Finland.

En vinter tog drivisen med sej fyra meter av denna bastanta mur,

och fönstren fick bytas ut mot järnluckor då packisen trängde in i bostadsrummen.

Sedan i går har tempen sjunkit nästan 15 grader, det blåser nordliga vindar

och känns lite ruggigt, men detta får man väl ta när man bor på Paradisön.

Ha de, vi hörs.

Nu har den första veckan gått till historien och det har varit en vecka

full av aktiviteter. Hustrun, Malin och Sofia har genomfört några så kallade

gympa pass bestående av några ”hoppla steg” på deras veranda för att stärka

sina kroppar.

Barnen har lekt och badat i massor trots det kalla vattnet.

Tidigt på tisdagsmorgonen vaknade Sofia av ett erbarmligt surrande från

ventilationen på övervåningen, det lät som getingar påstod hon och undrade

om undertecknad kunde kolla spjället, och mycket riktigt hade de byggt en

getingbylla i röret. Efter lite sprayande och ett getingstick kunde jag avhysa

dom otäcka varelserna, samt sätta upp ett stålnät innanför gallret.

Tidigt morgonen därpå var det dags för väckning igen men då var det den

förbannade Hackspetten som försökte perforera ytterväggen igen.

På onsdagskvällen var det dags för tjejerna att tälta på Fyggsten så de kunde

stryka det från sin ”att göra lista” som de skrivit inför sommaren.

Båten packades full ned förnödenheter och de skeppades ut till ön av morfar

som redan innan hade varit ut och slagit av det höga gräset inför tältningen.

På torsdagen var det kalas då Ella skulle firas. Sofia hade tillverkat en mycket

smarrig smörgåstårta som vi kalasade på i det fina vädret.

Lite senare på dagen skulle Noel genomföra ett av sina träningspass och fick då

sällskap av nästan hela släkten även Sixten och Kråkan drog sitt strå till stacken.

 
 
På fredagen var det dags att ytterligare göra en strykning från listan då vi

mönstrade på Ålandsfärjan för en behaglig sjötur till vårt grannland, och

på kvällen när Noel och Ville badade lade Eddie och jag ut två nät utanför vår brygga.

Vaknade till en fantastiskt fin lördagsmorgon med ett spegelblankt vatten, det blev

en härlig bryggfrukost och en fin fångst på näten med sex abborrar som tillsammans

vägde tre kg.

Malin har jobbat på och har tapetserat och kaklat sitt kök, nu återstår bara fogning.

Hustrun pysslar om växtligheten rensar och vattnar och kan se fram mot stora skördar i sitt växthus där det blir mängder med tomater, gurkor och squash.

Ha de, vi hörs.

Nu har vi haft en längre tids torka på vår paradisö, gräset är gult på många

ställen och rabatterna torkar ur snabbt, kanske beroende på att det har varit

kraftiga vindar som härjat över vår ö. Det har stundom varit mulet och SMHI

har lovat regn flera gånger men det som har kommit är blott 0,5 mm per gång.

Men i går eftermiddag brakade det loss tack och lov. Det har nu regnat i ett dygn

och vid 14 tiden var jag ut och kollade mätaren och då hade det kommit ca: 42 mm.

Det tackar man för, nu slipper man i alla fall vattna i kväll.

Sedan jag sist skrev på denna blogg har det varit soligt de flesta dagarna,

något mer strömmingsfiske har inte varit aktuellt då vinden varit hård och min

el-snurra för klen för att komma igenom brohålet.

Däremot lag Hustrun och jag ut två nät i onsdags kväll utanför vår brygga,

det var stilla på vattnet och en behaglig temperatur. På torsdag morgon innan frukost var det dags att vittja näten. Det blev två abborrar på ca: 4-5 hg samt en gädda på omkring 1kg, så igår serverade Hustrun en underbart god ”abborrpanna” till middag.

I ett antal år har vi gjort en liten utflykt tillsammans med fam. Lundqvist till någon

kobbe i vår närhet för att njuta av sol och bad samt en härlig sillunch.

I år blev det ”Fyggsten” p.g.a den nordliga vinden. Där vi lade oss i lä bakom en klippa och kunde sedan njuta av solglitter i vattnet och en värmande sol.

Sillunchen är ju godast när den serveras på en klippa uti havet.

Ett rådjur med kid lyckades vi skrämma iväg på en av våra promenader.

I morgon börjar semestern för våra avkommor, då belamras husen ånyo och

det blir full fart i lägret för omväxlings skull.

Ha de, vi hörs.

Nu har årets längsta dag passerat tillsammans med en otroligt fin

midsommar helg. Vädret var fantastiskt om man bortser från den starka

vinden, men som tur är har vi lite skyddade platser på våra ägor där man

kunde sitta och njuta i solen.

Veckan före midsommarveckan var vi till Väsby några dagar och huserade

hos Ella och Ville. Vi var även med på Almas skolavslutning och blev sedan

bjudna på en fin ”sommarlovstårta” som tjejerna hade bakat.

Det blev även dopp i polen och middag på kvällen. Tack så mycket.

Fredagen blev en glädjens dag då jag fick ett samtal om att vår kära bil

var klar för hämtning i Norrtälje. Och där utanför verkstaden stod den

nylackad hel och ren.

Här hemma har det inte saknats arbetsuppgifter kan jag säga.

Hustrun har som vanligt tillbringat mycket tid med att planterat om sina växter,

när hon inte har putsat fönster, trimmat gräs eller tvättat terrasser.  

Själv har jag huggit ner vass vid brygghuset promenerat ett antal kilometer bakom vår gräsklippare samt mockat skit efter en hel koloni med Gäss som envisades med att komma upp och beta gräs på vår gräsmatta.

Konstiga fåglar det där för de verkar inte tåla gräset. De matar in gräs i ena änden och så kommer det ut i den andra. Hela tiden.

Är väl detta som kallas för kretslopp kan jag tro.

På midsommaraftonen bjöds det på sillunch på vår uteplats i ett soligt väder och

det blev även kaffe och tårtor när sillen slunkit ner.

Dagen efter anordnades det en femkamp som sig bör där både Hustrun och jag

kom på delad fjärde plats. Som slutlig vinnare placerade sej  Juni.

Ha de, vi hörs.

Efter ett antal mycket blåsiga dagar har det nu mojnat lite, den behagliga

temperaturen som vi haft har gett med sej och det har blivit kyligare i luften.

I dag var det endast tio grader, molnen har dominerat och för en liten

stund sedan började det att stänka lite. Vi vill ju att det skall komma ordentligt

med nederbörd för gräsmattorna börjar torka ur och rabatterna är snustorra.

På Sveriges Nationaldag var det ett underbart väder.

Vi hade nöjet att medfölja svåger och svägerska på en tur till Arholma med deras

båt. Vi gick upp i Väddöviken och fortsatte sedan i kanalen till Arholma, en

mycket trevlig resa då undertecknad satt i fören och njöt av den ljumma vinden

och beskådade den fantastiska naturen med fina små stugor, betande kor och

vackra fjärdar.

Vid framkomsten handlade vi lite lunch i handelsboden som vi sedan förtärde

sittande i båten samtidigt som man hörde vattnet klucka kring båt och brygga.

Kaffet intogs vid Österhamnen eller Österviken där vi låg på svaj och kunde

njuta av de gamla sjöbodarna samt husen som hade en underbar utsikt

över vattnet.

På lördagskvällen tog Hustrun och jag en tur med vår lilla el-snurra,

det var en stilla och varm kväll med en vacker solnedgång.

I går kväll hade vi besök av ett dagis nere vid bastun, det åt och vankade runt

på gräsmattan och verkade ha det ganska bra tills vi tröttnade och föste iväg dem.

Får nämligen alltid mocka skit efter dem då den inte tycks tåla gräset de äter.

I förra veckan ringde jag till verkstaden och undrade hur det gick med vår bil.

De hade lite lack kvar men de trodde att vi kunde hämta den i slutet av denna vecka.

I morse ringde jag igen och undrade vilken dag de kunde tänkas bli då vi åker in

till Väsby i morgon för att vara hos Ella och Ville några dagar.

Då skulle de bara göra en koll så allt fungerade sedan var det tvätt och rengöring

som gällde så förhoppningarna var att det var ganska nära.

Vid två tiden ringde telefonen och jag såg att det var verkstaden, jippi tänkte jag

bilen är klar. Han meddelade då att det tyvärr uppstått ett problem,

men vad konstigt tänkte jag detta har aldrig hänt oss tidigare.

När de hade besiktigat lacken hade de sett en lackskada på stötfångarens vänstra sida

som måste åtgärdas. De hade försökt att bättra på lacken men hade misslyckats så

den måste lackas om igen. Visserligen kunde jag hämta bilen och lämna in den lite

senare så de fick åtgärda skadan då sa han, men skulle de fixa det nu så kunde jag inte hämta den förrän fredag. Det var ju taget, bättre att fixa det nu än behöva hyrabil igen.

Ha de vi hörs.