Nu är man en laglig medborgare igen. Bilen är besiktigad och godkänd. Men smakar det så kostar det, som de heter. I detta fallet fick man punga ut med 300:- + 120:- + en prinsesstårta + en flarra rötjut. Men det var de värt. Nu kan jag åka ett år till och visa finger åt polisen, nej förresten det törs man nog inte.

I går var jag och köpte en ny propp till snurran. Nu kanske någon tror att jag vill ha lite mera fart på båten, men så är inte fallet. Ska sanningen fram så är den gamla trasig. Flera stycken har undrat varför jag inte skrivit om detta på bloggen tidigare, men man kanske inte ska skriva om allt man gör, men nu kommer det.

Hustrun och jag var nämligen ut på en jungfrutur i Lördags med nya båten, och när vi åkt runt halva ön tyckte jag att hon skulle prova spakarna. Har sedan länge tänk ge henne en gedigen sjömansutbildning. Först ville hon inte, men efter lite tjat gav hon med sej, och jag förklarade att jag skulle ta det stora ansvaret och visa vart hon skulle köra. Det där med ”styrbord och babord” hoppade jag över, och sa höger och vänster i stället, för att inte krångla till det i onödan.

Man har ju alltid varit en stor pedagog.

När vi åkt runt ön tyckte jag att vi skulle åka en sväng ut i havet också, det är ju alltid trevligt. Själv hade jag kört upp roten genom takluckan i snålblåsten och tänkte fungera som ”utkik” för att ledsaga ”Styrman” alltså Hustrun i detta fall, mellan de farliga undervattens grunden. Det såg ut att gå riktigt bra, och själv var jag tillfreds med uppgiften.

Men så plötsligt small det bara till, båten krängde, ”Styrman” Hustrun alltså hade släppt ratten och satt med båda händerna för öronen och skrek ”Aj Aj Aj” medan propellern gick som en jädrans jordfräs genom grundet. Ja, ja det är sådant som händer ibland, vi lyckades i alla fall i sakta mak ta oss hem, det gick inte så fort, och det ska det väl inte göra heller med halva propellerblad.

Nu är första delen av utbildningen utvärderad,

(man börjar ju alltid med en ”Grundkurs”) och jag kan säga att hon klarade den med bravur. En liten grundkänning, vad är det i sammanhanget. Och ingen skugga ska falla över Hustrun, hon litade blint på sin make.

Men efter ett 36 årigt äktenskap borde hon ju veta vilken skojare jag är.

Ha de, vi hörs.

 

Sofia

8 juli 2010 21:43

Stackars mamsen!!
När hon äntligen vågar ta över ratten så går det så här.
Hoppas att det inte skrämmer henne från att styra båt igen. slutet gott, allting gott....verkar det ju bli i alla fall.
Kram,
Ses i morgon!

 

Maria

8 juli 2010 22:11

Var det höger och vänster som felade? Kommer ihåg när jag övningskörde, tack o lov slapp jag gå igenom en sådan "grundkurs".
Tyvärr verkar det där med höger och vänster gå i arv.
Ses snart i paradiset!
Kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu har det kommit ett antal kraftiga regnskurar i några dagar. Marken är mättad och det forsar vatten i de gamla spåren efter skogsmaskinerna som härjade här för något år sedan. Jag har tömt regnmätaren så många gånger att jag glömt hur mycket ...

Idag vräker regnet ner utanför vårt fönster. Det är den sista dagen på årets sista sommarmånad, och hösten verkar redan ha gjort sitt intåg. Visserligen behöver vi regn, men man tänker ju som vanligt. Varför ska regnet komma just idag, kan det inte r...

I slutet på Mars hade all snö försvunnit, det började torka upp i skog och mark, solen värmde mot husväggar, blåsippor och tussilago stack upp lite här och var på tomten. Veden som vi fått hämta på min kusins mark var kapad och klyven samt förp...

Nu är sportlovet över och vi har haft förmånen att ha två av våra döttrar med familj på besök i några dagar. Vädret har varit på topp, solsken varje dag med vårkänsla i luften. Vi har tagit flera promenader på isiga stigar och vägar men gud ske...

I måndags inföll ju denna dag och förr i världen när vi alla bodde i Väsby brukade jag leverera en bukett tulpaner till våra älskade döttrar. Men sedan några år tillbaka är vi ju nu utspridda lite här och var så Hustrun tyckte att jag kunde ju ge d...