Vädret i veckan har varit helt ok mycket sol men ganska blåsigt

så något strömmings fiske har det inte blivit tal om.

Jag går fortfarande och väntar på ”Röris” och vid en försiktig förfrågning

i veckan meddelade han att han skulle dyka upp i kommande vecka.

I väntan på honom har vår gamla bod fått en uppfräschning i form av en

ny ytterpanel. Resultatet blev godkänt, tycker i alla fall jag.

I går kom lilla Hustrun ut till vårt Paradis för att tillbringa helgen med

sin make. Hon började med att gå omkring och titta på alla växter som har

skjutit i höjden sedan förra helgen och det var faktiskt en hel del skillnad.

I dag har jag färdigställt det sista på förrådet, Hustrun har gjort en storrengöring

av brygghuset med fönster puts och dylikt innan vi åkte in till ”Grisslan” för

att närvara vid invigningen av den ”Optiska Telegrafen” som har monterats upp

på en bergsknalle bakom Engströms museet. Det var en mycket intressant upplevelse

att höra om dess historia när bland annat författaren ”Erik Eriksson” berättade

om dess avgörande betydelse när Sverige låg i krig med ”Ryssen” på 1700 – talet.

När detta var slut tog vi en fika och strömmingsmacka på Café ”Kalaset” beläget i

drängstugan på Albert Engströms gård dit min mamma och mormor kom med

jämna mellanrum för att sälja smör och ägg till ”Hengströms” fru.

Nu sitter vi i ett regnigt paradis och väntar på morgondagen då en gammal ek

skall få vika hädan då den är torr och ser ganska anskrämlig ut.

Ha de, vi hörs.

För någon vecka sedan skulle vi åka till Åland med våra kompisar

men tyvärr blev det inte av p.g.a sjukdom.

I lördags var det bokat på nytt men den kraftiga vinden gjorde att

vi avstod, Hustrun tycker inte att det är någon höjdare att stå på däck

i fyra timmar medan vi övriga sitter inne och äter god mat och

det kan man väl förstå.

Nu blev det framflyttat till söndagen då det var ett förträffligt väder med

stilla blanka vatten och en härligt värmande sol.

Över trädtopparna ser man den gamla ”optiska telegrafen” som förresten

skall invigas kommande helg.

Lördagen blev därför en dag för utomhus aktiviteter på vår tomt.

Hustrun planterade om blommor, trimmade gräsmattan och målade våra

odlingslådor. Själv lag jag ner ett antal timmar på utrotning av maskrosor

på stora gräsmattan och detta har faktiskt gett resultat då bara ett fåtal

av alla plantor har lyckats pressa fram nya blommor.

Vi hjälptes dessutom åt att filea strömming som sedan serverades till

en mycket god måltid.

På kvällen tog vi en båttur runt vår vackra ö.

I fredags när jag kom ut för att hänga tvätt cirklade en helikopter över

vattnet utanför vår brygga, den sökte sej till andra sidan och landade på

stranden till ett sommarhus. Det visade sej vara en Ambulans som förmodligen

skulle på sjukbesök. Själv är jag mycket fascinerad av dylika luftfarkoster

och hämtade min kamera. Tyvärr hade jag solen mitt i nian så

filmningen blev ju därefter.

Idag i väntan på ”Röris” har jag börjat panela vår gamla bod en inte alltför

lätt uppgift då den är både sned och vind.

Ha de, vi hörs.

Ja då är det fredag igen och åter har en vecka svischat förbi.

Byggnationerna ligger i stort sätt nere i väntan på Röris, visserligen

har jag full sysselsättning ändå men man vill ju att vattnet skall

bli draget till tvättstugan så man kan fortsätta med sovrummet så det

blir klart till Hustrun får semester.

Gårdagen var en lite annorlunda dag, min kompis Frittzi kom över och

vi skulle prova på årets första strömmings fiske.

Vi tog den stora båten ifall det skulle komma en regnskur för det var

stora hotfulla moln på himlen, visserligen hade meteorologerna lovat

uppehåll här ute men vid tanke på hur det spått väder innan så kan

man ju aldrig vara säker. Jag tycker att de kunde koncentrera sej på

att tala om hur vädret varit för då kunde de ju ha lite rätt i alla fall.

Vi satt i tjugo minuter och det var helt dött, men plötsligt började det

rycka i Frittzis spö. När han vevat upp kunde vi konstatera att det hade

blivit ett litet missförstånd med strömmingarna där nere.

Det satt nämligen en Abborre på kroken.

Vi kastade i den igen med en hälsning att det var strömming vi var

ute efter och det gick tydligen hem för efter ytterligare en stund satt den

första strömmingen på kroken.

Efter att plockat upp 2,5 kg kände vi oss nöjda och återvände hem

för att rensa densamme.

Nu blir det nog stekt strömming i våra stugor i helgen skulle jag tro.

I och med att det kommit en hel del regn i veckan har blomningen

i våra rabatter skjutit fart. Gräsklippningen är avklarad och städningen

skall snart genomföras så det blir fint tills Hustrun anländer till kvällen.

Lite bilder av växtligheten.

Pionerna har även i år en massa knoppar.

Ha de, vi hörs.

Tänkte på härom dagen att det var länge sedan som någon säljare ringde

för att pracka på en någon onödig pryl, inte för att jag har saknat detta

men de inser väl att en gammal gaggig pensionär inte är något att satsa på.

Men så i dag ringde det och när jag svarade var det en pigg norrlänning

från SEB i andra änden.

Hej sa han muntert, du var ju i kontakt med en kvinna på LO för en tid sedan

och pratade om pensionen och nu undrar vi om du inte skall lägga över

detta till SEB och samla dina utbetalningar till ett ställe.

Det har jag inte något minne av svarade jag och undrade samtidigt om jag

glömt bort detta, men tyckte ändå att det borde poppa upp något ur bakhuvudet

om så var fallet.

Ja det är lätt hänt svarade han, det var 2013 som det ägde rum så det är ju

några år sedan. Det kostar dessutom bara 50 kronor i en engångskostnad så det är

ju inga större summor det handlar om.

Men sedan brukar det tillkomma andra avgifter så man blir lurad

hur som helst sa jag.

Nej oss kan du lita på sa han, och när du blir pensionär så har du allt

på ett ställe.

Men jag är ju redan pensionär svarade jag.

Har du gått i förtid undrade han förvånat.

Jag fyllde 65 förra året svarade jag och jobbade dessutom över några månader.

Men är inte du Per-Ofof Hansson undrade han.

Nej det har jag aldrig varit sa jag.

Då har jag fått upp fel på min skärm sa han, jag ber hemskt mycket om ursäkt.

Kan man lita på det undrade jag, men fick inte något svar.

Ha de, vi hörs.

Nu har en ny spännande vecka börjat och man undrar åter igen när

Röris skall anlända. Har nu färdigställt allt för att flytta över vv-beredare och

trycktank till den nya tvättstugan, vattenledningen ligger i dager så en

ny slang kan monteras samt en värmekabel kan stickas i slangen så

vi slipper riskera att vattnet fryser i vinter. Visserligen har det bara

frusit två gånger på tjugo år men det är frustrerande ändå när det händer.

En preliminär gissning är att han dyker upp denna vecka eller nästa, kanske.

Långhelgen är nu över och det har varit full rulle här i lägret.

Alla barnbarn har åter varit samlade här ute och det verkar som de har haft jätte kul.

I fredags blev det en motorstadion på vår gräsmatta. Noel körde omkring med

traktorklipparen men lille Ville var för kort i rocken för att nå ner till pedalerna

så Morfar plockade fram den gamla klipparen till honom och efter lite justeringar

och nödlösningar kunde även han få köra lite. Jag kan meddela att de hade

hjärtligt roligt, men ett jädrans bullrande var det så länge det varade.

Tjejerna däremot hade ett betydligt tystare nöje. De gick omkring och drog

lilla grannbarnet Astrid i vagnen.

Det var även den stora målardagen, Maria och Eddie rödfärgade sitt hus,

detsamma gjorde Sofia, medans Mormor fick hålla tillgodo med förrådet.

En båttur runt ön hanns också med.

Lördag = stora trädfällar dagen.

Ett trettiotal träd fälldes och det blev en helsikes massa ved som staplades upp.

Hade tänkt sätta upp lappar att folk som behövde ved fick komma och hämta,

men jag kom aldrig så långt, vår granne kom och undrade vad vi gjorde

och meddelade att de kunde ta veden, sagt och gjort på kvällen fanns inte

ett vedträ kvar på tomten, perfekt.

Vi avslutade dagen med att fälla den stora björken vid parkeringen,

Eddie hade skramlat ihop ett gäng starka karlar som drog i repet då

det var lite trångt mellan Malins hus och planket. Allt gick som

planerat och nu har jag kluvit upp dom kubbarna också.

En korg med näver är alltid bra att tända med.

I dag måndag har jag efter arbetets slut plockat fram min ”moppe” och

kuskat runt på lite småvägar här på ön och kollat på fina små stugor.

Lärdomen av detta är att jag nästa gång skall ta på mej handskar,

för fy attan vad jag frös om mina små fingrar när jag kom tillbaka.

Ha de, vi hörs.

I helgen upptäckte vi att det växte något konstigt på en Enbuske på tomten.

Det såg ut som en fingersvamp som klängde sej fast på stammen

häftigt tänkte jag, inte var dag man får se något sådant.

I går frågade jag vår granne Björn om han visste var det var men han hade ingen

aning om detta men tog några fingrar med sej hem och skulle konsultera

frugan. Efter någon timma kom han tillbaka med tre A4 ark som hans Hustru

hade googlat fram.

Svampen hette ”Päronrost” och drabbade främst Päronträd men kunde även

sätta sej på Enbuskar. Det drabbade trädet skulle genast tas av daga

och omgående kremeras då smittspridningen var överhängande stor,

och jag som dagen till ära hade tänkt testa årets första strömmingsfiske.

Ja ja, då fick jag väl fixa till en eldningstunna istället som Hustrun har tjatat om i flera år.

Men detta var inte det lättaste denna dag.

Till min hjälp hade jag plockat fram en gammal vinkelslip,

stor som en gris och svintung och efter 1,5 timma med mycket svett var

den kapad i ena änden och kunde tas i bruk. När jag burit in ”grisen” och

började elda visade det sej att jag hade glömt göra hål nertill så att elden kunde få syre.

Det blev ingen eld kan jag säga men däremot en jädrans massa rök

och det luktade bränd En med inslag av rökt svamp över hela nejden.

Ha de, vi hörs.

Det är måndag och lilla Hustrun skall färdas mot vår vackra Huvudstad.

Solen lyste som en strålkastare genom träden och vattnet låg som en spegel.

Typiskt att det blir fint på måndagen då alla skall återgå till sina jobb.

Vår ”Strandskata” införskaffar frukost på vår gräsmatta som vanligt.

I lördags var det meningen att vi skulle ta en liten tripp till Åland, men

tyvärr blev ena halvan av vårt resesällskap febrig så resan skjuts upp till

ett senare tillfälle. Nu fick vi då helt plötsligt en massa tid över då vi kunde

pyssla om vår egendom. Jag klippte alla gräsmattor och Hustrun bökade

i sina rabatter, och de börjar bli fina nu.

Därefter kröp Hustrun omkring och fogade nästan hela klinkergolvet.

Tyvärr räckte inte tre kilo fog fast vi skrapade hinken helt ren.

På kvällen cyklade vi in till ”Havsbaden” för att närvara vid firandet av

Perra Ek som uppnått den aktningsvärda åldern av 60 år.

En mycket trevlig tillställning med mat och dryck, och framförallt

trevligt sällskap.

Efter att i ottan skjutsat Hustrun till ”Sofielund” där transport väntade återvände jag

till vårt Paradis för att göra första grundstrykningen på väggarna i tvättstugan.

Har nu grundat två ggr och innan kvällen skall första lagret med våtrumsfärg

strykas på och i morgon blir det ännu en omgång.

Passade även på att backa in ”Uttern” till stranden för att kunna montera den

förbannade ”Zink anoden”, och denna gång gick det betydligt bättre.

Vädret var ju fantastiskt och solen värmde så skönt.

Ha de, vi hörs.

I går morse vaknade jag till regnet som slog mot fönsterblecket

lite mysigt faktiskt att liga och höra på detta och veta att man inte

behöver vara ute och jobba. Dagens projekt innebar ju att försöka

lägga klinker i tvättstugan, hur det nu skulle gå till. Det är ju inte

var dag man gör detta så lite undrande var man ju.

Efter en snabb frukost var det bara att plocka fram alla verktyg

som man eventuellt behövde och vid halv tio började jag att

blanda till den första omgången ”fix” och kl: halv ett var jag klar,

hade gjort rent alla verktyg och kunde beskåda eländet, golvet alltså.

Man blir ju aldrig nöjd då man själv ser alla misstag man gjort.

Skickade en bild till lilla Hustrun och fick ett pessimistiskt svar tillbaka.

” Ser lite ojämnt ut hoppas att man inte snubblar på kanterna”.

Vädret hade nu blivit aningen bättre det kändes varmare i luften och vid

tvåtiden började det spricka upp.

När jag packat bilen och var klar för att åka ja då strålade solen, det var

varmt och skönt och man ville helst vara kvar.

Men när jag klev ur bilen här hemma kändes det mycket varmare,

björkarna var nästan utslagna och det kändes som sommar.

Nu har jag tvättat en omgång lakan, varit runt för att införskaffat materiel

så jag kan fortsätta i nästa vecka.

Ha de, vi hörs.