Nu sitter vi åter i vår stuga invid Ålandshav och njuter av tillvaron, borta bra

men hemma bäst heter det ju och jag är benägen att instämma med detta.

Men vi har haft en helt underbar vistelse i vårt hus på ”Spanska solkusten” soligt

och varmt ca: 28-29 grader på dagarna och 20-22 på kvällarna, men det enda jag

skulle vilja ta med mej hem är de varma och sköna kvällarna. Helt underbart att kunna

sitta ute när skymningen faller på och sedan ta ett dopp i poolen innan man knyter sej.

Vi har gjort en hel del utflykter på dagarna och det häftigaste vi gjorde var nog att

besöka ”Caminito del Rey” ett bergsmassiv där man byggt upp landgångar utefter

bergssidorna. Vi samlades i Nerja där en buss väntade, och efter en timmas färd

fick vi en ”Andalusisk” frukost som inte gick av för hackor.

Vid framkomsten gick vi i en 200 m lång tunnel som några mannar hade hackat ur

för att få närmare till jobbet i slutet på 1800 talet, sas det.

Sedan började själva vandringen. Och jag kan säga att stundtals var man inte så uppkäftig.

Landgångarna satt på vissa ställen på mellan 100 och 150 m höjd, men det var en strålande

utsikt och man är glad att få upplevt detta. Jag blev dessutom både imponerad och stolt

över lilla Hustrun som klarade av de höga höjderna trotts sin rädsla för dylika ting.

Efter 8 km var det slut och en middag väntade och vid 18 tiden var vi tillbaka i Nerja.

Skall även visa lite bilder från den vackra staden ”Sayalonga” där vi mellanlandade mitt på

torget för att fukta våra torra strupar.

Det har också blivit goda middagar ute på stan och inte minst goda glassar vid ”Europa balkongen”.

I måndags kom vi hem och vardagen kunde börja igen. Nu har vi klippt gräsmattan, Hustrun

har målat dörrarna på ”Brygghuset” och själv har jag ägnat en hel del tid med att omvandla

tomten till ett månlandskap.

I dag har det dessutom inhandlats material till vårt nya projekt som eventuellt startar i nästa vecka.

Ha de, vi hörs.