Nu är jag tillbaka igen efter en tids frånvaro. Dagarna har ägnats till utomhusarbete

och på kvällen när man kommer in är man ganska mör i kroppen, äter middag och

somnar i soffan.

Vädret är fruktansvärt kallt. I går morse när vi vaknade var marken täckt med snö,

och det yrde snö som den värsta vinterdag men på eftermiddagen var allt borta igen

och på kvällen var det – 3 grader. Fy fasen vilken kall vår.

Men i mellanåt jobbar vi på rätt bra. Hustrun har spikat upp läckten på takkupan

och målat den samme en andra gång. Själv har jag monterat knutbrädor på samma

kupa som nu Hustrun skall måla i morgon så vi kan riva ställningen sedan.

Har även tagit ett ”breake” och åkt till Ålan med våra kompisar Lundqvist där vi

bunkrade lite till livets nödtorft inför sommaren.

Det bjöds även på skumpa på båten då den 10 miljonte passageraren transporterades

över havet sedan starten 1960.

Vi har också fått jord till vår tomt, 11 kubik har körts och krattats ut, vältat och sått.

Har även schaktat för carport, växthus och uterum och miljoner med sten har körts bort

då vår skärgårdstomt verkat vara belägen på nån jädrans rullstensås.

Min åkomma har inte gett med sej ännu. Är fortfarande stel och öm i mina leder fast jag har

knaprat cortison i ett antal månader. För fjorton dagar sedan började jag med cellgifter.

Första veckan tre tabletter, sedan sex och denna vecka blev det åtta samt att jag fortfarande

tar cortisonen. Skall även äta B vitamin två dagar efter cellgiftet för att minimera biverkningarna.

Har faktiskt inte märkt av något sådant förutom lite illamående och lätt huvudvärk

några timmar efter intagandet av de åtta pillren. Annars fanns det en hel roman som medföljde

pillerburken med olika biverkningar som kunde drabba en.

Detta är alltså en ”Pillertrillares” frukost varje tisdag.

Ha de, vi hörs.