Av någon anledning står snöslungan inkörd i ett hörn i boden med en presenning

över sej, men vad spelar det för roll när det fortfarande är barmark.

Nu kan vi ta våra promenader utan att pulsa omkring i snön och vi kan vara

ute och röja ris och buskar på vår tomt.

Vi började förra veckan med en promenad ner till Blåsagården igen. Det var ett

fantastiskt fint väder denna dag och vi kunde höra småfåglarna kvittra i träden

och det kändes som vår i luften.

I tisdags morse var det frost, växthuset såg ut att vara täckt med en vit press och

det glittrade i gräset.

I fredags kom Lelle H över för att fälla ett antal träd som vi märkt upp.

Det var sex granar och en tall som skulle tas ner på min svågers mark plus min

kusins ägor. (Om någon undrar så var det ok med kusinen.)

Det visade sej att alla granar var ruttna inuti så detta var ju bra att de föll under

kontrollerade former. Nu har Hustrun och jag släpat ihop riset i fyra stora högar

och i dag var samme Lelle H här och körde bort riset. Det blev tre fulla lass

som fraktades upp i bergtaget för flisning.

Ibland går det inte som man tänkt sej.

Vi har också fått en mindre invasion av råttor eller snarare möss. De springer runt

på marken och äter av fågelmaten som ramlar ner men i morse fick jag se en mus

som slätklättrade upp för stången och började äta av nötterna, en ganska fräck

fan med andra ord. Trodde inte att de kunde klättra på ett metallrör.

Nu har i alla fall två musfällor gillrats bredvid boden. En har vi lyckats fånga men för en stund sedan såg jag fyra till som kilade runt på marken under fågelmaten.

Två gånger har de tagit osten utan att fällan har slagit igen så lite fulla i fan är de nog.

Ha de, vi hörs.