Nu har det gått några veckor sedan jag senast var in och krafsade ner något

på denna blogg och till min ursäkt får man väl säga att veckorna går väldigt fort

medan jag själv blir bara långsammare och långsammare.

På sportlovet var det meningen att vi skulle besöka vår äldsta dotter med familj i Vadstena, men var hände. Noel fick lite ont i halsen och de gjorde en test som visade

sej vara positiv mot Covid. Resan blev alltså inställd och de fick sätta sej i karantän.

Till påsken hade de planerat att komma hit och fira samt öppna upp stugan inför sommaren, men vad händer då, jo Juni blev täppt i näsan och de gjorde en ny test med samma resultat, alltså en ny karantän och vi blev blåsta på besöket.

Nu kom ändå Malin med familj över påskaftonen och spred lite glädja så vi blev inte helt solo.

Vi har nu börjat med alla förberedelserna inför sommaren. Rensat i rabatter, krattat

gräsmattor och vass som sjöat upp under vintern. Hustrun har även kärrat jord samt

börjat tvätta av våra altaner. Mycket slit men en skön trötthetskänsla i kroppen när kvällen kommer. Det börjar även spira så smått i rabatterna och särskilt snabba har våra kejsarkronor varit. Vi satte två lökar för några år sedan och på den ena har det skjutit upp 14 stänglar och på den andra är det 7 som kommer, ett bra resultat.

Idag är det ett jädrans blåsande, vi var ut och tog en promenad efter vår lunch och det var riktigt behagligt då vi mestadels vandrade i skogen. Det blev ca: 3km över stock och sten samt lite småvägar och när vi kom hem kom en rejäl regnskur.

Det blåste sedan upp ännu mera, himlen blev gråsvart och det skummade friskt om vågorna, men efter bara några minuter tittade solen fram och havet lugnade ner sej.

Ett typiskt Aprilväder alltså.

Kom att tänka på att på 70-talet gick man ofta och nynnade på olika låtar,

bland annat på låten ”Jag vill ha en egen måne”.

Nu har jag fått en, vilket Hustrun alltid påpekar när hon klipper mej.

Lite höjdarbilder.

Ha de, vi hörs.