Efter 14-dagar i koma har datorn återuppstått. Gud ske pris. Själv känns det som jag är kommen från yngre stenåldern när det uppstår sådana här problem, och vill plocka fram en skruvmejsel för att öppna och titta vad det är som är trasigt. Men mitt sunda förnuft ( Hustrun alltså ) sa att vi skulle konsultera Eddie i stället, och så blev det. Nu är den som synes lagad igen. Tack snälla Eddie.

I helgen har vi varit bortresta, och har bott på Ikea. Ett alldeles ypperligt ställe om man vill få trötta ben och trängas med en massa svettiga människor. Vi åkte iväg i lördags när solen började gå upp, och återvände när den började gå ned. Det var ju bra, så slapp man irritera sej på den också. Vi kom hem med en massa platta paket som vi delade upp i två högar. Den första högen började vi montera ganska omgående, den andra är sådant som ska bytas, felköp helt enkelt. Den resan gjorde vi igår, men för att variera oss lite åkte vi till Barkarby. Hustrun tog hand om reklamationerna och jag för att anskaffa nya platta paket. Halva tiden stod jag i kö vid köksavdelningen. Där var en glad och uppsluppen stämning, med en massa svettiga människor som sprang omkring och var irriterade för att de missat sitt nummer, och skulle försöka att tränga sej in någon annan stans. När vi så småningom kom hem upptäckte vi att jag måste åka tillbaka och byta paket i dag också. Och f-n vet vad jag gör i morgon efter jobbet.

Ha de, vi hörs.