Vi har haft en helt otroligt bra vecka, även med tanke på vädret.

Det har varit sol varje dag, lite blåsigt emellanåt men helt ok.

Lördagen var ju helt fantastisk med sina dryga 28 grader, och den otroliga omsvängningen av väder ner till 16 på några minuter. Några regnskurar kom

det i början på veckan, men alldeles för lite för att mätta den torra jorden.

Det har varit skönt med sovmorgnar också, vi har inte gått upp tidigare än

halv nio någon morgon. Lika bra att passa på för i morgon ringer klockskrället

halv fem igen. I går eftermiddag var jag ut för att prova fiskelyckan med lite strömmings pillkning, men den lyckan infann sej aldrig.

Låg ute i 45 min och kom hem med två ynka små rackare.

Tur det finns annat att äta.

Det låg sju båtar och pilkade, undrar just om de fick mer än mej.

"Lägret" från sjösidan. 

I dag har hustrun målat i olika omgångar, vi lyckades med våld få upp en gammal färgburk med vit oljefärg, problemet var bara att locket blev helt demolerat. Nu har hon varit och målat  på allt som är vitt så färgen skulle gå åt.
Både vid ”Annexet” och nere i ”Lägret”, ja till och med gräs och stenar har fått sej en släng såg jag.

Vår lilla sorkskrämmare verkar fungera så där. Ett nytt hål hade grävts.

Bastuvinden har fått venilation.

Måste även visa min lunchmacka. Fick två små burkar med hemmagjord

kaviar av kusin Karl. Gjord på Torskrom, salt och peppar, röd lök

och en skvätt Wiskey. Gott, gott.

En liten blommkavalkad.

Sista bilden är potatisen som börjar knoppas.

När jag vattnade växterna innan vi skulle åka hem, gick jag och retade mej på

en båt som hade ankrat  upp utanför vår brygga. Den låg bara ca: 20 – 25 meter utanför, på vårat vatten dessutom.

Det var två vuxna och en grabb i tonåren som fiskade och glodde in på tomten. Man kan ju inte förbjuda någon att fiska, ej heller att titta, men inte fasen
skulle det falla mej in att plocka blommor, på eller alldeles utanför någons tomt.

Till saken hör även att i går kväll när lilla Hustrun och jag bastade låg samma båt där och fiskade och tittade. De låg så nära att Hustrun inte ville doppa sej från
bryggan med en massa åskådare alldeles utanför.

Sagt och gjort, jag kastade vattenslangen, gick ner och ställde mej längst ut på bryggan, plockade upp kameran och började fota båten med besättning, sedan
gick jag upp igen.

Tror nästan polletten ramlade ner på än gång, för efter bara några minuter startade de snurran och försvann.

Vimpeln är hissad, bara att åka hem.

Ha de, vi hörs.