I går natt körde jag en lastbil med släp, dryga 25 m. lång mellan Stockholm och Örebro,

och detta var ingen trevlig resa. När jag kom hem åt jag frukost med min kära Hustru och

begav mej sedan ut till landet och den resan var faktiskt ännu värre. Tog mej 2,5 tim.

att komma fram mot 1,5 i vanliga fall. Hastigheten var ej högre än 70 km/tim på de sträckor

som var något så när snöfria, annars låg hastigheten runt 50-60.

Här ute var det ett fruktansvärt väder, kraftigt snöfall och en vind runt 22 sek.m

Fick börja med att skotta upp så jag fick in bilen innan ”Lelle” kom och plogade.

Snödjupet ligger runt 40 cm på vissa ställen p.g.a drivbildning.

I dag när jag gick ner till bryggan var snön jämt med stövelskaften.

I dag har jag färdigställt köksväggen och jag måste nog ge min Hustrus make en eloge

för hans handlag. Inte nog med att han tar sej ett järn ibland, idag har han även visat

att han behärska ett strykjärn. Har strukit köksgardinen, satt upp densamme och även fått

rynkhuvudet uppåt. Inte illa med tanke på hur han ställde till det förra året och satte upp

fel gardiner i fel rum. Hustru fick faktiskt ägna flera timmar åt att rätta till eländet.

På eftermiddagen tog jag en promenad över bron. Fjärden låg spegelblank, det var ett

magiskt ljus och träden speglade sej i vattnet.

Tystnaden är också fullkomlig när trädens grenar är täckta med snö som dämpar alla

ljud från de fåtal bilar som färdas på vägen.

Inte undra på att man trivs rätt bra här ute i havsbandet.

Ha de, vi hörs.