Ja då var det äntligen överstökat med vår försäljning av lägenheten i Väsby.

Detta har nu inte varit så lätt som alla mäklare har pratat om. Vi hade kontakt med

tre stycken och alla sa att det skulle bli en lätt match för det var många som stod

i kö för att få flytta till just vårt hus och område. Alla var också övertygade om att

det skulle vara flera intressenter och alltså bli budgivning.

Men ack så fel de hade. Efter tredje visningen var det endast två damer som började en

försiktig budgivning. När det sedan visade sej att de var bekanta med varandra hoppade

den ena av och kvar blev bara en som fick lägenheten för utgångspriset.

I går kväll var det alltså kontraktsskrivning, en sjuhelvetes massa papper som skulle

signeras och skrivas under och det bestämdes att den första Augusti skall lägenhetens

nya ägare flytta in.

När vi träffade mäklaren en stund innan meddelade hon att försäljningen av lägenheter

helt plötsligt hade stagnerat under den senaste tiden, flera mäklare hade en mängd lägenheter

som var osålda och några får även vänta till hösten innan de kan gå till försäljning.

Denna upplysning hade även Hustrun registrerat i en ”blaska” hon läst under dagen.

Med andra ord hade vi förmodligen tur som kunde sälja inom en rimlig tid.

Vi kommer nu in i ett nytt kapitel i våra liv.

Nu skall vi alltså överge vår trevna lya som vi bebott i nästan på dagen tjugo år.

Byta motorvägens mullrande och Arlandas tredje banans dånande mot fågelkvitter

och havets brus. Undrar just hur detta kommer att påverka lilla Hustrun som är en

infödd ”stadsråtta”. Själv är jag ju uppväxt med detta elände och har dessutom tillbringat

den mesta tiden här ute sedan jag blev ”pansio” för 1,5 år sedan, men den som leve får se.

Sent i går kväll åkte jag ut till landet med kärran lastad med byggmaterial. Lossade lasten

och sjönk sedan ner i vår soffa helt utmattad med en liten ”Wirre” i handen.

Vi var lättade både Hustrun och jag att det äntligen var över, trot om ni vill men denna

ovisshet har kostat på.

I dag har jag båttenmålat vår ”Utter” inför sjösättningen som förmodligen infaller på fredag

om vädret tillåter. Därefter har jag monterat ”pottor” till spottarna i kökstaket, dragit

vp-rör och gjort klart för eldragning.

Regnet har dessutom gjort entré för att vattna Guds natur som nu står i full blom.

Ha de, vi hörs.

I dag har årets första strömmingsfiske ägt rum. Det var vår äldsta dotter och

undertecknad som var ut för att prova fiskelyckan, men någon speciell lycka

kan man väl inte tala om. Fångsten bestod av 8 strömmingar en liten abborre

samt en liten hornsimpa som råkade komma i vägen för våra krokar.

Efter en timma återvände vi till hemmahamnen och inmundigade oss några

grillade med bröd som lilla Hustrun iordningställt till en näringsrik lunch.

Maria har i dag vitlaserat det nylagda golvet för andra gången och det ser riktigt bra ut.

Hustrun har nu avverkat ytterligare en arbetsdag från vårt paradis och efter

arbetsdagens slut har hon klippt och trimmat våra gräsmattorna.

Själv har jag gnuggat på i veckan, öppnat upp till köket och har idag dragit

VP-rör till elen. En liten öppning mot verkstaden har jag haft för att ta mej in och

ut ur bygget men detta har minskat successivt då väggar har satts upp och det känns

numera som en halvtaskig förlossning varenda gång jag skall ta mej igenom.

Solen har åter kommit tillbaka och värmer så skönt på vår paradisö, liljekonvaljerna

har stora knoppar så snart kan man plocka de första ljuvligt doftande blommorna.

Löjtnantshjärtat har också slagit ut i sin skyddade plats vid kommandobryggan.

Efter dagens slut bjöd Hustrun på en liten ”AW” på kommandobryggans bakficka

i ett härligt solsken.

Ha de, vi hörs.

Efter att ha fått uppleva ett gudomligt väder förra helg har det nu i mitten av

veckan vänt och blivit ett riktigt skitväder. Satt här i lördagskväll efter middagen

och pratade med våra nya och gamla grannar om lördagsvädret och konstaterade

att söndagsvädret i alla fall inte kunde bli sämre, men det kunde det.

Det regnade i stort sett från morgon till kväll och på kvällen började det dessutom

blåsa upp till kuling på Ålands hav. Som tur var så blåste det nordan men vi fick ändå

vår beskärda del kan jag säga. Det ven om knutarna och vår grind stod och slog hela

kvällen p.g.a att varken lilla Hustrun eller jag inte hade den minsta lust att sticka pipen

utanför vår dörr. I dag har det mojnat men omgivningen är insvept i ett fint disigt duggregn.

Var ut och kollade vår regnmätare och sedan i fredags har det kommit hela 28 mm.

Jag har nu turen att få jobba inomhus och slippa regnet, i stället blir min kropp exponerad

av damm, men med en effektiv mask löser man även detta problem.

I veckan öppnades det upp ett litet hål till köket så gipsskivor och annat skrymmande

material kunde bäras in.

I fredags besökte jag en ögonläkare på ”Löwenströmska” då jag åter har drabbats av

ögonmuskel inflammation fast denna gång i höger öga. Detta innebär smärta i ögonvrån

samt kraftig huvudvärk i halva skallen. Dessutom som inte detta räckte har jag smärta i

min högra ljumske och båda åkommorna kan bero på reumatism som satt sej i muskulaturen

enligt Läkarvetenskapen. Nu är det bara att hoppas på att de få resterande musklerna som

råkar finnas i denna kropp inte låter sej smittas av detta.

I går kröp jag upp på vinden och förberedde för nya spottar i hallen så jag sedan kan

fortsätta dragningen ut till verandan. Trångt och dammigt men det gick ändå

förvånansvärt bra.

I går förmiddag klippte Hustrun delar av vår gräsmatta men när soppan tog slut i maskinen

och regnet tilltog i styrka gav hon upp förståndigt nog.

I dag sitter hon och knappar på sin dator igen, det är måndag och hon jobbar hemifrån.

I morgon blir det skjuts in till ”Norrtälje” för vidare transport in till vår huvudstad

för att fortsätta några dagar på ”Riddarholmen”. Själv ämnar jag besöka något lämpligt

byggvaruhus för att införskaffa en sågbänk och nya blad till ”Tiger” och ”Multi sågarna”.

Ha de, vi hörs.

Nu är jag tillbaka efter ett litet uppehåll med mitt skrivande och det verkar som om

sommaren har passat på att göra sitt intåg på Paradisön. Vädret har varit helt fantastiskt

den senaste veckan och detta passade ju bra när alla barn och barnbarn har varit här ute.

Efter att varit hemma ett dygn återvände jag med lilla Hustrun redan på tisdagskvällen

då onsdagen var en halvdag som passade perfekt för att jobba från landet.

På onsdagskvällen kom några medlemmar av familjen och den resterande delen

kom på fredagen. Nu har det alltså varit full aktivitet i lägret.

Eddie och Maria har brutit upp sitt vardagsrumsgolv bytt isolering och lagt ett nytt.

Jocke och Malin har gipsat toan, isolerat övervåningen och byggt in luftspalt i taken.

Sofia och undertecknad har lagt golv på övervåningen i Sofias hus och Hustrun har

pysslat i sina rabatter när hon inte har brassat käk till hela kolonin.

Jag kan säga att barnen har haft det tufft från morgon till kväll. De har cyklat, gungat,

tältat och badat i havet samt åkt ”airboard”. Till och med morfar var upp och vinglade på

detta livsfarliga åkdon. Första försöket fick jag stöd från två av barnbarnen men det

andra försöket klarade jag av på egen hand, fast någon vidare kontroll på det aktuella

fordonet kan man inte säga att jag hade.

Vår lilla båt har nu kommit i sjön och som vanligt ville barnen åka i båten ner till bryggan.

”Kråkis” på utflykt.

Har även gjort oss bekanta med våra nya grannar som börjat renovera sitt nyinköpta

sommarhus. Det är min svåger Leif med makan Ylva som skall husera där i fortsättningen,

och jag kan säga att det har gått undan.

På fyra dagar var ny gips uppsatt i hela huset, spacklat och målat i två sovrum, det gamla trägolvet

framtaget och det mesta av köket monterat. Rena rama ”Bygglovs” farten alltså.

Här bjuds vi på en välkomstskål utanför huset.

Tack vare värmen så har nu gräset skjutit i höjden och väntar på den tredje klippningen

för denna säsong. Magnolian och kejsarkronorna står också i full blom samt mina potatisar

har sett dagens ljus, här går det alltså undan i svängarna.

Ha de, vi hörs.

Efter en gråmulen morgon har det nu äntligen blivit sol och blå himmel.

Detta är nog något som lilla Hustrun har längtat efter länge. Det är ju inte

ovanligt att det har dragit in ruskväder precis när hon är i antågande.

Men nu ser det ju ut som att helgen skall bli fin och att det ska komma lite

värme till vår paradisö.

Grannens ”Mås par” har idag sällskap av två Gräsänder.

Jag skrev ju härom dan att för ett år sedan var det stora knoppar på våra

Kejsarkronor men vid en närmare kontroll i dag så har den kommit nästan

lika långt i år. Däremot så ligger ”Magnolian” betydligt efter.

Nu sitter jag och väntar på att lilla Hustrun skall slå en pling och meddela att

hon är i antågande. Det har ju varit en lite omtumlande vecka med flera visningar

på vår lägenhet. Intresset har ju varit rätt stort enda till dess spekulanterna har fått klart

för sej att hissen inte går ner till garaget vad nu detta skulle vara för ett problem.

Snarare är det väl så att hissen inte går ända upp på dessa personer som inte

inser att man kan använda apostlahästarna denna korta sträcka.

I kväll lär det blir en extra visning till ett nytt par så får vi se om dessa är lika

bekväma som de andra.

Ha de, vi hörs.

Nu sitter jag åter vid vårt köksfönster och blickar ut över vattnet efter en

snabbvisit i Väsby. Förmiddagen har varit till belåtenhet, växlande molnighet

och en massa sol där emellan, men värmen låter minsann vänta på sej.

Men detta hindrar ej årets första kanotist som paddlar förbi.

  Jag blickade tillbaka i min blogg och såg att för ett år sedan var det varmt och soligt,

Hustrun hade ställt ut Olivträden, Magnolian hade stora knoppar och likaså våra

Kejsarkronor.

På morgonen spatserade grannens Måsar ”Mozart och Mozzarella” på vår gräsmatta

för att finna lite föda, några Skäggdoppingar simmade omkring vid bryggan och en

uppjagad Havsörn svischade förbi med ett gäng ettriga måsar i släptåg.

Själv har jag lunkat på i mitt lugna tempo, plockat ner två bjälkar i taket uppe på loftet,

demonterat skorstenen till bastukaminen som var totalt sönderrostad och skall i morgon

om vädret tillåter montera upp en ny i rostfritt så man inte behöver tänka på detta

något mera.

I helgen var det riktig vårkänsla, solen sken från en klarblå himmel årets första sillunch

intogs på vår kommandobrygga likaså våra kafferaster.

Hustrun kutade runt med högtrycken och tvättade av trallen på alla verandor, spolade av

trädgårdsstolar och plattor så nu är allt detta klart inför den kommande sommaren.

Hustrun såg även för andra gången i år vår ”Mård” springa förbi på gräsmattan på baksidan.

Första gången var för någon vecka sedan då den sprang nere vid Brygghuset.

Några promenader hanns också med för att stärka kropp och själ.

Ha de, vi hörs.

Nu har jag varit hemma i Väsby och monterat en ny diskmaskin som inte

visade sej vara gjort i en handvändning precis.

Hustrun beställde en billig diskmaskin via ”nätet” och den skulle hämtas inom

24 timmar på avtalat varuhus nämligen ”Elgiganten” i Barkarby.

Hon beställde den på söndag kväll och vi hämtade den alltså på måndag kväll.

På tisdagen satte jag igång med att koppla bort den gamla maskinen som skulle

forslas till de sälla jaktmarkerna om det nu finns sådana för havererade diskmaskiner.

Sedan var det bara att ställa den nya på plats koppla lite slangar och sedan köra en

provdisk, trodde jag ja.

När jag försökte knuffa in maskinen första gången fick jag in den halvvägs.

Drog ut den igen och upptäckte att den filt som satt fast över maskinen för att dämpa

ljudnivån var för lång och fastnade under maskinen. Fick klippa bort ca 5 cm runt om.

När jag hade knuffat in maskinen igen upptäckte jag att det kanske skulle vara ett plastskydd

under. Drog ut maskinen och åkte sedan ner till ”Elon” och köpte ett på 60 cm bredd.

När jag satt dit detta som visade sej lite tajt knuffade jag in maskinen igen, men inte bra.

Den förbajade plasten hade skrynklat sej så det var bara att dra ut maskinen igen.

Upptäckte att det var mattuppvik på båda sidor, något som tillämpades på den gamla

goda tiden då inte plastskydden var uppfunna ännu. Skar bort detta och genast blev det

cirka 4 mm bredare öppning.

Knuffade åter in maskinen och den passade perfekt.

När jag sedan skulle montera avloppsslangen visade det sej att den inte nådde fram till

avloppet. Ja ha då hade det vät blivit en böj bakom maskinen och detta kunde man ju inte

tolerera. Drog åter fram maskinen och kunde snopen konstatera att slangen var för kort.

Trodde faktiskt att det var en standardlängd på alla slangar men så var inte fallet med

en maskin som härstammade från ett land vars befolkning förmodligen är lika långa

som slangen.

Fick åter göra en resa ner till ”Elon” för att köpa en skarvmuff och två slangklämmor,

kapade sedan slangen på den gamla maskinen och skarvade ihop dem så den skulle

räcka fram till avloppet.

Hustrun körde sedan ett snabbprogram som tingesten var utrustad med och det tog bara

en halvtimma men då fick man själv torka disken när de var klar.

Summan av kardemumman: Man får vad man betalar för.

Ha de, vi hörs.

I går kväll kom äntligen lilla Hustrun ut till vårt paradis igen för att tillbringa

några dagar tillsammans med undertecknad.

Vädret har varit fantastiskt under veckan med mycket sol och blå himmel,

men i morse när vi vaknade hade vintern återvänt. Det var snö på alla gräsmattor

och tak men efter bara någon timme var den borta. Nu är det åter soligt och fint alltså

ett äkta Aprilväder.

I går monterade jag ute duschen vid brygghuset plockade fram trädgårdsstolarna

och kopplade på vattnet inför sommaren så nu är det fritt fram för Hustrun att göra en

ordentlig vårstädning i nämnda utrymme.

Var även ner till vår närmsta tätort Grisslehamn för att göra dagens inköp av lunch

passade även på att besöka ytterhamnen för att strosa omkring bland alla fiskebåtar.

På Hustruns lunchrast tog vi en promenad på ön och passerade ”lilla Hornborgarsjön”

eller i dagligt tal Katthavet och fick för första gången under alla år beskåda ortens

egen ”Trana” som gick och betade i vassen. Dess partner var tydligen upptagen på

annat håll och var inte synlig.

När vi kom hem var det full avverkning på granntomten, min kusin Ann-Mari var

utrustad med skyddskläder och motorsåg för att fälla ett antal träd som skymmer solen.

Ha de, vi hörs.