I tisdags hämtade jag Hustrun i Nortan och det var meningen att vi skulle handla all

påskmat då. Men under rådande omständigheter med vattnet så valde vi att vänta lite med det.

Hustrun och döttrarna hade nämligen samspråkat och kommit överens om att fanns det inte

något vatten var det omöjligt att fjorton pers skulle klara vattenförsörjningen med dunkar.

Alla var besvikna och barnbarnen sa att de inte behövde något vatten på landet,

kanske en sanning med modifikation.

Det var bara att se tiden ann och hoppas på att det skulle lösa sej i slutet av veckan.

I torsdags hade vi stora lögardagen. Jag hämtade vattendunkar hos grannen, vi eldade i bastun

och satte en kastrull på lavastenarna för att värma vatten. Vi bastade, svalkade oss i solskenet

utanför och mådde riktigt bra. Sedan duschade vi med hjälp av vattenkannan och det

var riktigt mysigt kan jag säga, nästan som i gamla tider.

Varje dag har jag ett antal gånger satt på pumpen öppnat kranen och kollat om det skulle

börja rinna vatten men icke. Varje kväll har jag täckt över vattenledningen med en presenning

samt frigolitskivor för att mildra nattkylan och varje morgon har jag avlägsnat den samma

för att solens strålar skall värma och tina upp marken. Om detta skulle göra någon nytta

har jag inte haft någon aning om men det har psykologiskt känts bra.

I dag på morgonen blev det samma procedur, av med täcket och sedan har jag kollat

kranen ett antal gånger utan något positivt resultat. Mitt på dagen började vi packa för hemfärd.

Det skulle bli påskfirande på hemmaplan i Väsby.

När all mat och kläder stod färdigpackat på verandan skulle jag bara gå ner och hämta

katten Felix som låg och sov i lilla rummet på nedre plan.

Gick samtidigt in i duschrummet satte på pumpen och öppnade kranen, och vad händer.

Jo det jäkla vattnet började skvala som aldrig förr.

Ingen återvändo sa Hustrun.

Maria och Eddie har åkt till Ösergötland och Sofia och Danne har åkt till Örebro allt

för att glädja sina barn och vi skall åka hem för att glädja mej, jag tänker inte packa upp allt igen.

Ja det var väl bara att foga sej, men medge att det känns för jävligt att det förbannade vattnet skulle börja rinna just då.

Ha de, vi hörs.