Det är märkligt med landet. Varje söndag när man åker hem, kommer man bara halvvägs till Grisslehamn så börjar man längta tillbaka. Och man sitter där och undrar hur man skulle kunna vinna en hacka med pengar, så man kunde vara där lite mera. Eller att tiden skulle rusa iväg så man blev pansio, men samtidigt vill man ju inte bli gammal. Eller äldre än man är nu. Hur som helst så skulle man ha sysselsättning tror jag, och hade man inte det var det väl skit samma. I dag har jag i alla fall tillbringat större delen av dagen nere i bastun. Har satt upp insäktsnät vid takfoten, dragit lite vp-slang för elen samt spikat distanser för luftspalt i taket. Hustru har rensat rabatter och sått gräs, samt städat av inne, så det är fint tills vi kommer tillbaka. Hade tänkt ta lite bilder i helgen, men vi upptäckte att vi glömt kameran hemma. Gick och grämde mej hela dagen i går. I dag hittade vi den, stod på bänken över bokhyllan. Var det någon som snackade om gammal. God natt.

God morgon, kamrater. I dag har nordan gjort helt om, och kommer från söder. Han är nästan lika kall som vanligt. Annars är det soligt och fint. Nu ska jag sätta på mej snickarbältet och förbereda för isoleringen av innertaket i bastun. Hustrun köpte en massa fröpåsar innan vi åkte ut. Dessa har man hittat på köksbordet när man skulle duka, och på bordet i rummet. Nu hittade jag dem på bordet i verandan när vi satt där. Börjar bli lite irriterad, och frågade hustrun varför hon alltid skulle ha dessa påsar med sej överallt. Svaret kom blixtsnabbt. Varför inte, du har ju din med överallt. Till ingen nytta, tillade hon. Hon har allt blivit bra rapp i käften den kvinnan. Lika bra att pysa ner till bastun direkt.     Ha de.