Då var det dags igen.

GRATTIS

YLVA

PÅ DIN FÖDELSEDAG.

                GRATTIS MARGARETA

                  PÅ FÖDELSEDAGEN

I helgen hade vi Egon som svepte förbi med blötsnö och hårda vindar,

och nu börjar Rachel göra entré vad jag kan höra.

Det har börjat blåsa något rent förskräckligt här utanför,

vattnet började stiga på eftermiddagen så gräsmattan blir mindre och mindre.

Ska bli spännande att titta ut i morgon och se om brygghuset stå i vatten

igen som det gjorde i helgen.

Några bilder från dagen.

  
Tur att matgästerna kan samsas.

Man får nog skotta biltaket i fortsättningen

så det inte blir som i går när jag bromsade.

Ha de, vi hörs.

                          GRATIS

                    MORFAR LEFFE

                  PÅ FÖDELSEDAGEN.

I går var jag nyttig, tog en promenad på drygt en timma

och när jag kom hem var jag tvungen att kompensera det hela

med en värmande romglögg på vår veranda samtidigt som jag

tittade på vår bofink med de långa benen.

( se kommentarerna från gårdagen).

Det var ett otäckt väder för en promenad men ack så ljuvligt

att gå när det viner kring öronen.

I dag har vädret varit betydligt bättre solen hade just gott upp

över Väddölandet insvept i tunna slöjmoln när jag själv

såg dagens ljus, himlen var blå och tempen var kring nollan.

Det första jag fick göra efter frukost var att förpassa mej

till handelsbon för att införskaffa tösalt.

Det var med livet som insats jag hasade mej fram till bilen

så det var bara att ta det försiktigt när man rullade ut på stora vägen.

Väl hemma igen saltade jag gångvägen upp till huset samt

planen runt bilen.

Mitt på dagen var det dags för en ny nyttighets promenad.

Krängde på mej vandrarkängorna och klädde mej ordentligt

för här var det långvandring på gång.

Trodde jag ja. Halvvägs ut till stora vägen var det bara att vända

på grund av det tuffa isläget som rådde på vägarna.

Man är ju inte sugen på att göra om Hustruns bravader

från förra året.

Nu är det bara att vänta tills i morgon och kolla om föret är

bättre, kan väl ta en glögg ändå.

Ha de, vi hörs.

Nu sitter jag här och blickar ut mot ett vintrigt Roslagen,

det är -7 grader, mulet och fina snöflingor dalar ner mot marken.

Har nyss varit ut och skottat av parkeringen så den nya snön

skall få plats.

I morse väcktes vi kl: 05,00 av att Hustruns mobil pinglade,

det var vardag igen och det skulle bli transport in till ”Nortan”

med lilla Hustrun som skall ägna veckan med att gneta ihop till vår existens.

Det var bedrövliga vägar att åka på visserligen var det plogat men

vägbanan var knagglig som en sämre kullerstensgata.

I fredags kom vi ut sent, det var kalas för att fira Sofia och Noel

som så finurligt hade slagit ihop sin uppvaktning till samma dag.

Det bjöds på en riktigt maffig smörgåstårta samt en underbar

kladdkaka till kaffet.

Tyvärr kom Malin och Jocke lite sent enär ”Mala” blev tvungen

att uppsöka akuten på Danderyd för sin högra fot som blivit

skadad p.g.a ett fall.

Men det var inget brutet bara en kraftig stukning så med lite

vila samt med stöd av de lånta kryckorna ska det väl ordna upp sej.

Lördagen ägnades åt avverkning i vår skog, det sågade och eldades

hela dagen tills det började skymma. Vindarna blev starkare och

blötsnö föll från ovan, det var alltså ”Egon” som gav sej till känna även för oss.

På söndags morgonen när jag fixade frukost hördes ett oroligt hojtande

från undervåningen. Det var Hustrun som dragit upp rullgardinen

och fick beskåda alla vattenmassorna som täckte vår annars så

trevliga gräsmatta. När jag tittade ut fick jag se att vattnet hade stigit

ända upp till vår lyktstolpe, panelen till brygghuset doppade i vatten

och det simmade Gräsänder på stigen ner till bryggan.

Det var bara att hoppas på att vattnet skulle sjunka under dagen

vilket det också gjorde. På eftermiddagen kunde vi med vadarstövlar på

konstatera att allt verkade ok.

Satt just och tittade på våra små flaxande vänner och upptäckte att

ytterligare en ny art hittat hit. Troligen en Domherre om jag inte

har alldeles fel, mitt kunnande om dessa figurer är inte det allra bästa.

Ha de, vi hörs.

                          GRATTIS

                            NOEL.

I går kväll anlände vi ett snöfritt paradis, bara några få snösträngar

var kvar efter plogningen. Det var -1 grad och ett fantastiskt

månsken.

I morse när vi vaknade var det vitt på marken efter frost och

längre fram på dagen kom det några byar med fin snö,

hokus pokus så är det vinter igen, men dagen har varit riktigt råkall.

Vi har varit ner till ”Grisslan” för att införskaffa föda till våra

små flaxande vänner samt en sväng till kyrkogården för att byta

batterier i gravlyktan på mina föräldrars grav samt tända ett ljus

till Hustruns hädangångna föräldrar.

Därefter tömdes vv-beredaren i brygghuset så nu får man tvaga sej

i havet efter bastubadet. En snabb promenad på en dryg halvtimma

hanns också med innan mörkret lade sej över vår lilla ö.

Nyåret firades enligt tradition tillsammans med makarna Lundqvist

i deras Paradis ”Sofielund” på Väddö. Snön låg fortfarande kvar

så det var ett vackert vinterlandskap man kunde beskåda utanför

fönstret. Nyårsaftonens lunch serverades som vanligt på en

frostbeklädd klippa mot Ålandshav. Det var näst intill vindstilla,

solen strålade och havets rörelser bestod av stilla dyningar.

Årets meny bestod av ”ansjovisrulle” knäckebröd, öl och snaps,

och till efterrätt pepparkaka med ädelost samt kaffe.

Inte många raketer på nyårshimlen detta nådens år 2014.

I fredags blev det plusgrader, det strilade regn och det var

blött och slaskigt på vägarna. Vi skulle få besök av Noel och Juni

här ute men med tanke på vädersituationen beslöt vi oss att vara i

Väsby istället. Det blev ett lyckat beslut, på lördagen var vi på bio

i Kista tillsammans med systrarna Ekblad och såg

”Pingvinerna från Madagaskar” och till och med undertecknad

lyckades hålla sej vaken på grund av den spännande handlingen.

På Söndagen var samma gäng till Lek och Bus för att roa sej.

Glass paus.

Nu sitter jag här och kurar skymning, Hustrun förbereder

en delikat måltid som så småningom skall inmundigas

tillsammans med ett gott vin.

Ha de, vi hörs.