Äntligen var alla fjorton så kuranta att vi kunde gratta lilla Alma, Malin och Jocke efter deras födelsedagar i Söndags. Detta var ju tredje gången som det hade rustats till kalas, men p.g.a sjukdom och elände hade det blivit uppskjutet på framtiden, men inte denna gång alltså.

Det bjöds på en alldeles underbart god middag, samt kaffe och semla efteråt.

Är faktiskt rätt roligt att träffa alla de närmaste samtidigt ibland, och alla barnbarnen verkar att tycka detsamma.

Två år att dömma av ljusen.

Ja ja, den sitter ju skapligt.

På förmiddagen var Hustrun och jag ute och promenerade på Norrvikens is i det fantastiska solskenet. Varmt och skönt så länge vi gick mot söder,

men ack så kallt när vi vände om.

En hel del skridskoåkare var ute och motionerade, vissa satte lite rovor men det är väl sådant som hör till, misstänker jag. Hustrun och jag har i massor av år pratat om att skaffa långfärds skridskor men det har liksom aldrig blivit av, och det kanske är lika bra det, med tanke på alla rovor man själv skulle plantera.

Många fina hus såg vi.

Och vacker himmel.

I Torsdags kväll hämtade vi Ella och Ville, de skulle ju vara hos oss några dagar. Det funkade riktigt bra som vanligt när de är här, och ingen blev dålig så det var bara för mej att pallra sej i väg till jobbet på Fredagen. Hustrun däremot hade tagit ledigt på Fredagen, och det var väl en himla tur, efter som inga bussar var i trafik, p.g.a snöovädret som drog förbi. Själv fastnade jag med bilen precis utanför garage dörren, men en hygglig granne ryckte in och knuffade på så jag kom loss.

Hustrun och barnen gjorde sedan det obligatoriska besöket på barnens hus, och i vanlig ordning fick de en liten leksak av Mormor. Det är viktigt med rutiner.

På Lördagen kom deras Pappa för att hämtade hem sina små, och det blev tyst här hemma igen, men det är väl bara att vänta på nästa besök. 

Sagostund med Mormor.

Frukost.

En cyckeltur i tv-rummet.

Villes leksak som Morfar lyckades bygga med viss möda.

Här var det ridlektioner.

Det är väl skojigt med snö ändå.

Ha de, vi hörs.

v