Nu har vi kommit till den sedvanliga ”Höstsemestern”, inget man längtar efter egentligen men den är skön när den inträffar. Vi var ivriga att komma iväg på Fredagskvällen, så när Hustrun anlände ”Rotans” station var det bara att fort förpassa sej hem och packa bilen och  ge sej iväg till ”Lägret”.

Väl framme uppdagades det att vi glömt en hel del viktiga saker, så som bland annat våra stavar, en mycket viktig detalj när man vill hålla fläsket istyr.

Vi vaknade till en mycket lugn ock stilla Lördagsmorgon, vattnet låg som en spegel, solen svepte sina låga strålar över vår ö och gräset var täckt av dagg.

Hade lust att inta vår frukost på bryggan, men på grund av den
sparsamma temperaturen + 7 grader, så valde vi att sitta inne i stugvärmen.

Lördagens bestyr innebar trädgårdsarbete, nämligen rensning och klippning av

den samma. Som ett beake i tillvaron tog vi en sväng med korgarna och kom

hem med ett par tre liter svamp, så det serverades en god svampsoppa
till lunch även denna helg.

I år växer det svamp överallt.

Eftermiddags fika på bryggan, en flotte passerar.

Flaggans status hela Lördagen. 

Av vår ”odansa” båt finns det nu bara några minnen kvar, men flest minnen

finns nog hos min Svåger med familj, som har haft båten i sin ägo i många år.

Den sattes alltså ut till försäljning i veckan och det var fem intressenter
som hörde av sej, men bara två som ville titta på båten, varav bara en som kom. Hustrun tyckte synd om köparen, men han blev positivt överraskad  när han såg båten som låg vid bryggan, ”den flyter ju i alla fall”, sa han. Och det var väl det enda den hade gemensamt med andra båtar. Fast det var en liten båt var den
tvungen att ha en snurra på minst 30 ”kusar” för att plana med mer än två

pers. i och den gick inte att ro för knogarna slog i ratten vid varje årtag, samt

var vindkänslig som ett flytande äggskal. Nu är det bara att hoppas på att

köparen inte har så höga krav, han verkade i alla fall nöjd och glad när han

kunde pruta en slant.

Ha de, vi hörs.