I torsdags var vi på Ikea för att införskaffa ett nytt kök till landet. Det var veckan före lön,

och mycket sparsamt med kunder, med andra ord riktigt trivsamt.

Vi startade vårt besök i restaurangen, och stärkta av en god måltid  började vår
rundvandring i gångarna för att fylla våra vagnar, och redan efter en halvtimma var vi klara att

gå till kassan.

På fredagen forslades allt ut till landet tillsammans med ett parti takskivor som skulle sättas upp.

Reklamationernas tid är nu inne, och man ska tillbaka med felköpta prylar.

Är det någon som är förvånad, inte jag i alla fall.

Denna gång trodde man ju att man skulle klara sej från ”förnedringens kö”.

( Kan ju bara spekulera i vad expediterna pratar om i fikarummet.

”Såg du den där tokiga gubben som inte kunde skilja på ett 30 och 40 skåp”. )

Vi hade ju varit så noga, gått igenom antalet skåp flera gånger, mätt och kollat.

Fick experthjälp med att skriva ut en plocklista så allt skulle vara med, Hustrun läste på listan

och jag plockade, men någonstans på vägen sket det sej.

Skulle b.l.a ha en lådhurts, 30 cm bred och vad kommer vi hem med, jo en som är 40 cm.

Nu ska vi tillbaka med skåp, lådor och fronter, och vad händer, vi glömde fronterna på landet.

Det blir alltså en vända till för att byta. Det är så skojigt på Ikea.

Och inte nog med det, taket som vi släpade med oss ut var av fel sort, spikpistolen som jag lånade

fick jag inte fart på, men annars flöt det på rätt bra tycker jag.

Vi lyckades i alla fall att med gemensamma krafter montera fyra av sex skåp,

och inkommande vattenledning kopplades om och är nu draget under skåpen.

Man får vara glad för det lilla.

Några bilder.

Lördagen bjöd på en underbart fin morgon....i någon timma, sedan blev det mulet och snöfall.

Söndagen bjöd på kraftig vind och snöbyar, men vackert ändå.

Ha de, vi hörs.