Ja då är det redan onsdag och man kan börja räkna ner till helgen.

I dag har jag varit nyttig efter jobbet. Har nämligen varit till tippen med våran julgran,

samt lite annat skräp. Där efter for faan i mej och jag tvättade av vårt lilla fordon så man slipper

skita ner sej om man skulle råka vidröra den samme.

Satt och tänkte på vilken jädrans tur man har när man köper prylar. Var i förra veckan och köpte

en spikpistol med tillhörande kompressor. När jag kom hem ville jag prova den förstås,

packade upp den ur kartongen samt läste igenom manualen riktigt noga, vilket jag inte brukar göra.

Satte i kontakten i vägguttaget och inget hände. Typiskt tänkte jag, jag vred på starten flera gånger

men inget hände. Plötsligt drog jag upp starten och jädrans vad jag blev rädd. Den brummade igång

med 98 db i vår annars så tysta lägenhet och pumpade upp trycket till 8 kg.

Den fungerade alltså, behövde inte åka tillbaka för att byta, skönt.

Kopplade sedan på slangen och pistolen och körde igång på nytt, och trycket stannade på 2 kg.

Det visade sej vara en spricka i slangen, så jag fick alltså åka tillbaka och byta den.

Skit samma vad som är trasigt, huvudsaken är ju att man får åka tillbaka.

Igår när jag hämtat Hustrun vid tåget behövde vi handla lite snabbt så vi åkte in på Coopen

i Rotan.  Där hittade Hustrun en hög med Västerbotten paj som det var extrapris på,

och frågade om det dög till middag.

Kanon sa jag det är gott och det går snabbt, då kunde vi ta vår dagliga promenad innan middagen.

När vi kom tillbaka efter vår vandring gjorde Hustrun i ordning en förrätt på skagen och lax,

själv fick jag till uppgift att värma pajen. Delade den på mitten men tyckte att den såg lite konstig

ut när jag skulle stoppa in den i micron.

Frågade Hustrun om det brukar vara köttfärs i Västerbotten. VA skriker lilla Hustrun.

Hon hade alltså stått och plockat i högen med dessa Västerbottenpajer tagit en, lagt den i vagnen.

Nu kunde vi konstatera att detta var en ”Tackopaj” vilken undertecknad inte alls är speciellt

förtjust i. Tänk att det alltid blir fel.

Ha de, vi hörs.