Nu är Vabbandet slut för denna gång och man har återgått till det

vanliga kneget, men jag kan säga att jag saknar friheten och kaffe med

wienerbröd vid tiotiden  Jag har även större förståelse för pensionärerna nu,

för jag tycker det har varit fullt upp hela tiden

en åsikt som jag förmodar inte delas av lilla Hustrun.

I går efter fullbordad fika begav vi oss till Arlanda Stad för att hämta

en julklapp som Hustrun låtit lägga undan. Därefter blev det lite sightseeing

på hemvägen för att visa Noel lite platser.

Vid hemkomsten serverades det lunch till ett hungrigt barnbarn.

Han hade ju inte ätit på nästan en timma.

Morfar lyckades klämma i sej tio köttbullar och blev proppmätt.

Barnbarnet däremot satte i sej femton utan prut och efter någon timma

serverades han en rejäl ostmacka.

Nu gällde det alltså att sätta grabben i arbete så han inte rullar fram efter

sjukligheten. Julgranen plockades in och han fick klä den samme.

Ett mycket finurligt drag tycker jag själv då det inte blir någon klagan

över att kulor och annat pynt är felplacerat när det är Mormors

lilla älskling som fixat det hela. 

När sedan Mormor kom hem blev det fika med kaffebröd och när han svalt sista

tuggan undrade han om han kunde få en ostmacka.

Nu undrar vän av ordning, vad fasen gör han av allt käk, skulle en annan

konsumera hälften skulle man ju rulla fram efter en kvart.

Ha de.