Allt man behöver är en ostadig stege och en ostadig gubbjävel.

Idag var det dags för att sätta upp spröjs på köksfönstret.

Hustrun har pratat om detta ända sedan i somras men först måste ju

de små pinnarna målas. Detta gjorde hon klart för några veckor sedan

så nu tyckte jag det var lämpligt att påbörja detta projekt.

Började redan i går att förbereda mej på hur jag skulle gå till väga.

Stegen var lite för lång så jag fick luta den mot fönsterblecket och sedan

palla under ena benet med två brädlappar.

Allt gick som smort ända tills jag skulle klämma dit det sista spröjset,

den var för tajt så jag bestämde mej för att skrapa bort lite färg i änden.

När jag skulle klättra ner hasade stegen till på fönsterblecket,

jag körde högra dojan mellan pinnarna och gjorde en snygg baklänges

saltomortal genom luften och hamnade på något vis halvvägs under stegen.

Man har ju hört att man blir trögtänkt med åren, men jag kan säga att det

var en hel del som virvlade genom ”pallet” på vägen ner.

Hade förresten redan igår känningar om vad som skulle hända,

men detta slutade klart bättre än gårdagens skräckscenario.

Visserligen uppstod blodvite och ett ömmande knä men detta får man väl

stå ut med. Resultater gott, alltig gott.

Förövrigt har sommarsvålarna krängts på och ejektortanken kommit på

plats vid brygghuset så toan är användbar till påsk.

Ha de, vi hörs.

 

Skåningen

8 april 2014 16:06

Ta det lite lugnt. Du vore väl synd om du skulle missa pensionen
nu när den är så nära.

 

Eva

8 april 2014 16:23

En liten fundering, går inte fönstren att öppna? Var rädd om dig!

 

Sofia

8 april 2014 17:45

En önskan om att du håller dig på marken när du är själv där ute. Är rädd om min pappa. :-)
Puss

 

Janne.

8 april 2014 19:19

Kalle,
Lev farligt, dö ung och bli ett vackert lik.
Kanske inte stämmer vid min ålder.

Eva,
Inte nu längre.

Sofia,
Marktjäst är inte min melodi, nej upp till toppen vill man.

 

Maria

8 april 2014 19:30

Otur med tur, skulle jag sammanfatta det hela! Skönt att det gick bra, vill gärna ha min pappa kvar. Kram

 

Malin

9 april 2014 21:08

Vet du inte om att du har klätterförbud, takförbud, (motor)sågförbud och sprängförbud när du är ensam där ute?! Dessa regler måste följas, annars tillämpas förbud för dig att ens vistas själv ute på landet...
Vi är rädda om dig och önskar att du var detsamma :-)
Kram, kram

 

Eddie

10 april 2014 08:03

Världen har gott om envisa gubbjävlar :)

 

Janne.

10 april 2014 14:32

Malin.
Visst lever vi i ett förbuds samhälle, men inte visste jag
att det var så många förbud.

Eddie.
Du har så rätt.

 

Malin

13 april 2014 15:48

Du skulle bara veta... ;-)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu har det kommit ett antal kraftiga regnskurar i några dagar. Marken är mättad och det forsar vatten i de gamla spåren efter skogsmaskinerna som härjade här för något år sedan. Jag har tömt regnmätaren så många gånger att jag glömt hur mycket ...

Idag vräker regnet ner utanför vårt fönster. Det är den sista dagen på årets sista sommarmånad, och hösten verkar redan ha gjort sitt intåg. Visserligen behöver vi regn, men man tänker ju som vanligt. Varför ska regnet komma just idag, kan det inte r...

I slutet på Mars hade all snö försvunnit, det började torka upp i skog och mark, solen värmde mot husväggar, blåsippor och tussilago stack upp lite här och var på tomten. Veden som vi fått hämta på min kusins mark var kapad och klyven samt förp...

Nu är sportlovet över och vi har haft förmånen att ha två av våra döttrar med familj på besök i några dagar. Vädret har varit på topp, solsken varje dag med vårkänsla i luften. Vi har tagit flera promenader på isiga stigar och vägar men gud ske...

I måndags inföll ju denna dag och förr i världen när vi alla bodde i Väsby brukade jag leverera en bukett tulpaner till våra älskade döttrar. Men sedan några år tillbaka är vi ju nu utspridda lite här och var så Hustrun tyckte att jag kunde ju ge d...