Ja nu är det tre veckor sedan jag fick mina gåstavar av barnbarnen,

och jag kan säga att de har blivit flitigt använda. Ca: 3- 4 kvällar i veckan

har vi varit ute och bränt fett Hustrun och jag.

Har faktiskt gått ner runt två kilo på tre veckor och jag tycker att konditionen

har  blivit mycket bättre.

I går kväll tog vi en kortare runda på en halvtimma medan potatisen kokade.

När vi gått ungefär halvvägs kom det tre tonårsbrudar från ett bostadsområde

och svängde upp bakom oss.

De gick 25-30 meter bakom och man hörde hur de skrattade och snackade med varandra. När vi kom till det verkliga eldprovet på vår runda, en mycket seg och lång uppförsbacke på ca: 2-300 meter vände jag mej om och tänkte,

ja hej då tjejer, häng med om ni kan.

Vi gick med långa snabba kraftfulla steg och tryckte på ganska duktigt med stavarna hela backen upp. Man kunde nästan se genom munkjackan hur hjärtat pumpade på mej, för här gick det undan.

När vi nått toppen vänder jag mej om.

Men Herre Gud vad är det jag ser, vad har det blivit av ungdomen nu för tiden,

kan de inte visa lite respekt för äldre människor längre.

De var nästa ikapp oss, och den ena bruttan gick med högklackat.

Ha de.

Efter mycket bökande lyckades jag isolera vinden igår. Det var trångt varmt

och fruktansvärt dammigt att rumstera omkring där uppe. Hustrun fick vara behjälplig med att klättra upp för stegen med en isoleringsskiva i taget så man
åtminstone slapp det, 20 vänder blev det för henne.

Nu fattas det bara en halv bal sedan skall det vara klart.

Känner i dag att man inte är van att krypa längre,

(jag har ju kunnat gå större delen av mitt vuxna liv), har nämligen fått en smärtsam träningsverk i mina lårmuskler, och det blev väl inte bättre av att tillbringa en timma i skogen med böjd kropp för att plocka svamp.

Nu fick vi i alla fall två rågade korgar, ca: 6 -7 liter bara innan vi kom fram till vårt vanliga svampställe, och det finns fruktansvärda mängder som är på gång.
Hela skogen kryllar av svamp, har nog aldrig sett så mycket ”Gul Trumpetsvamp” förr.  Det blir nog till att fylla frysen så man blir självförsörjande på svamp i vinter. Synd bara att man inte började fiska  Abborre lite tidigare, då hade man nog varit självförsörjande med det också.

Vi fann även 6 stycken "gulingar" också, inte så illa.

På eftermiddagen försvann solen och det började mulna på, plockade in

parasollet och kollade båtarnas förtöjningar innan vi åkte hem,

vet ju inte vad ”Katia” hittar på i veckan.

Hustruns blommor har vaknat till liv igen och börjar blomma om i höstvärmen.

Ha de, vi hörs.

I och med att det har regnat nästan varje dag i veckan var man ju lite

skeptisk över hur vädret skulle vara nu i helgen. ”Mr, YR” har ju vid flera

tillfällen fullständigt spårat ur i sina prognoser så man var ju lite orolig.

Men kan ni tänka er, det blev ett sagolikt väder fram på dagen.

Vi har faktiskt tagit det lite lugnt i dag, men det började med gräsklippning

som vanligt, gräset hade växt fruktansvärt mycket denna vecka, tydligen på

grund av det myckna  regnandet, 28 mm hade det kommit sedan förra helgen.

När jag klippt hälften blev det ett breake. Vi tog korgarna och gick ut i
skogen för att plocka svamp. Skörden blev god, en rågad korg med
”trattisar”. En del av skörden blev till en makalös god svampsoppa som

serverades till lunch. Resterande ca: 2 liter skall frysas för kommande behov.

Ganska skönt att sitta i solvärmen och rensa svampen. 

När lunchen var avklarad begav vi oss till våra kompisar på ”Sofielund”.

Det blev en härlig fikastund, och naturligtvis en inspektion av deras ”Paradis”.

Väl hemkommen återupptogs gräsklippningen och Hustrun rensade i sina rabatter.

Men med en blick ut mot bryggan och det stilla vattnet blev vi tvungna att ta en runda med båten. Vi gick med ca: 6 knops fart runt vår vackra ö med en fantastisk kvällssol som reflekterade sina strålar i det stilla vattnet.

Medan Hustrun tillagade vår goda middag begav jag mej upp på vinden för att börja tilläggsisolera densamma. Fick då beskåda flera fantastiska byggnadsverk, med en otrolig fin arkitektur. Nu talar jag inte om vårat hus utan om
dessa små konstruktioner.

Detta getinbo såg närmast ut som en gamal peruk

som låg inkastad under taket. 

Radhusbebyggelse i getingvärlden. 

Efter middagen blev det ett bastubad med tillhörande ”varmbad”, 14 grader i vattnet och 9 grader i luften, skönt och vilket månsken.

I morgon är det en ny dag med nya utmaningar.

Ha de, vi hörs.

I Onsdags skulle vi passa två av våra små telningar, nämligen Noel och Juni.

Deras föräldrar skulle på det första föräldramötet i Noels klass.

Så fort de hade gått började festligheterna, och det var bollspel som stod först

på programmet.

Noel föreslog att vi skulle bolla ”Apa”, själv såg jag nog ut som ett stort frågetäcken. Du vet väl hur man bollar ”Gris” sa han, och någonstans långt bak

i ”pallet ” hade jag nog hört talas om det, men det var mycket mycket länge sedan. Men efter en kort introduktion av reglerna så var jag på banan igen och spelet kunde börja.

Men det var inte så himla lätt att hänga med, för reglerna ändrades hela tiden

och tillslut förklarade Juni att det räckte i stort sätt med att bollen snuddade

vid hennes öra och sedan studsat ner på golvet, så räknades det som att hon

hade fångat bollen. Ja ja, regler är ju regler och de måste man följa,

så det var bara att hänga med.

Efter en stund skulle Mormor och Noel spela ett spel med kort, jag kommer inte ihåg vad det hette men det var bilder på dem med olika siffror.

Noel förklarade hur reglerna var och Mormor satt tyst och lyssnade.

De började spela och Noel pladdrade på och räknade poäng,

och jag kan säga att en blind människa kunde se på Mormor att hon inte

hajade någon ting, men roligt var det.

Kvällen skulle avslutas med ett bad i badkaret för barnen. Det var bara ett problem, proppen saknades. Men efter ett antal ”sms” till barnens far kom den tillrätta och allt blev frid och fröjd.

Ps. Ikväll åker vi till paradiset.

Ha de, vi hörs.

Men ”Yr” visar sol och uppehåll.
Hur fasen kan de visa så fel, har de inte några fönster i kåken där de sitter

med sina prognoser. Hustru ringde till mej i morse och var lite småhärsken,

hon hade varit förutseende nog att gå in på ”Yr” för att kolla vädret innan

hon åkte till jobbet, och där visades en stor sol och inget regn.

Bra tänkte min lilla Hustru och tog på sej sina tygskor.

När hon sedan kom till busshållplatsen vad händer då, jo ett sjuhelvetes

skyfall drar in och ni kan ju tänka er hur hennes fina tygskor blev.

Nu har störtskurarna avlöst varandra hela förmiddagen och ”Yr” visar fortfarande växlande och 0 mm i nederbörd. Undrar just om detta är ett sätt för norrmännen att ge igen för alla ”Norgehistorier”.

Jag ska också passa på att Gratta vårt yngsta barnbarn.

Det är nämligen lilla trollungen ALMA som firar sin namnsdag i dag.

GRATTIS GRATTIS.

Ha de, vi hörs.

Tänk vad skönt det är med en lite längre helg. Kände mej hyfsat utvilad

i morse fast vi inte har legat på latsidan, men det gör rätt mycket när man

får sova lite längre på morgonen.

Vi åkte alltså ut till ”Lägret” redan på torsdag kväll, ställde klockan på 07,15

för att hinna äta frukost i lugn och ro innan fyllnadsmassorna skulle levereras.
Men redan vid andra mackan hördes en maskin på gården.

Man är ju inte van med att folk man lejer kommer före utsatt tid.

Efter ungefär tre timmar var det klart och vi avslutade det hela med kaffe

och mackor på bryggan.

Nu ska massorna frysa sönder i vinter, sedan skall de planeras ut till våren,

jord ska på och sedan sådd. Blir nog fint till nästa sommar.

Vi fick även hjälp med att lyfta bort en ring på gamla brunnen.

Ett tungt as som skall rullas ut i plurret som stenkista.

Resten av dagen blev det lite småfix, Hustrun målade och trimmade gräs,

själv täckte jag för under bryggan vid "Brygghuset”. Innan middagen sprang

jag ut i skogen och rafsade ihop lite ”trattisar”, stekt svamp smakar alldeles
utmärkt till kött och potatisgratäng.

Det blev sedan en båttur i solnedgångens sken.

Insyns skydd under "Brygghuset".

Hustrun hade målat dörrarna nere vid boden och fortsatte med fodren

när hon gick tillbaka.

Lördagen ägnades åt”kommandobryggans” baksida.

Det sattes upp stocktimmer  mot sluttningen, Hustrun bröt bort den gamla stenmuren som jag fick den stora äran att kärra bort, det krattades lades på

ny jord och såddes. Såg riktigt bra ut när det var klart.

På kvällen åt vi en makalös god middag.

Hustrun, den lilla ”mästerkockan” hade panerat några abborrfiléer,

som vi fiskade upp för några veckor sedan, och serverade dem med potatis och vitvinssås. Det var nog den godaste firre jag någonsin ätit.

Söndag, tänk vad tiden går fort.

Hustrun oljade in panelen i bastun, ett riktigt jobbigt projekt som hon har

dragit på länge, och jag förstår henne. Inte kul att krypa där under lavarna

och måla på något, som inte syns.

Jag panelade en liten hörna vid nya verandan, gjorde ny knutbräda och

rödfärgade den samma. Eftermiddags fikat serverades på sistnämnda veranda.

Så återstod bara hemresan och jobb en vecka till, sedan vänder vi tillbaka

och ska förhoppningsvis bara lata oss.

Ha de, vi hörs.

 I dag är det Fredag igen, det är knappt man hänger med i svängarna.

Ja ja, nu tror ni säkert jag har fått en smärre hjärnblödning eller något ditåt,

men för oss är det faktiskt Fredag, Torsdagar är ju så vansinnigt tråkiga så vi

kom överens om att hoppar över den denna vecka.

Ett mycket smart drag tycker jag själv.

Men ska sanningen fram sår får vi besök av en lastmaskin som skall slutföra  transporterna med fyllnadsmassor till lägret. Hoppas bara att det är uppehåll så
inte vägen blir som i höstas när de körde fyllnadsmassor.

Förmodligen blir det även lite svampplockning också,

”trattisarna” är ju på G som det verkade.

Ett och annat bastubad är också inplanerat, plus lite annat smått och gott

som jag återkomma med tillsammans med lite bilder.

Ha de.