Redan  kl: 07 vaknade jag upp till min andra semesterdag som bjöd mej ett sagolikt väder.

Hustrun sov fortfarande sin skönhetssömn och katten Felix låg och ”knoppade”

på kommandobryggans soffa.

Fotot på Hustrun försvann helt plötsligt.

Kom hem från jobbet vid femtiden på midsommaraftonen, hade ringt och förvarnat

om min ankomst så lilla Hustrun kunde duscha av sej natten och vara klar för avfärd

mot paradiset. Vädret var ju på topp. Hade upplevt både en tjusig solnedgång

och soluppgång på min resa till och från Örebro under natten.

När vi anlänt ”lägret” förpassade jag mej skyndsamt ner till Brygghuset för att

få mej lite sömn, tröttheten var påtaglig då jag inte träffat ”John Blund” på länge.

Efter en timma i ”bingen” var det dags att med övriga familjen besöka

”Sofielund” och fam. Lundqvist för en gemensam midsommarlunch och

framföra våra hyllningar till frun i huset som firade sin födelsedag,

den trettionde i raden om jag inte tar fel.

På lördagen kläddes vår egen lilla ”midsommarstång” för allas trevnad.

Det blev dans runt stången och efter hade Noel arrangerat en femkamp på ängen.

Middagen intogs på ”Marinan”  i Grisslehamn.

Två fiskekompisar.

Söndag: krigsutbrott.

Uppviglaren Morfar plockade fram och delar ut vapen och ammunition som

han hade införskaffat till samtliga legosoldater ( alltså barnbarnen ) som med

förtjusning ställde upp för närstrid i området. Det blev ett himla tjoande och

skrikande när det iskalla vattnet träffade de bara ryggarna och en och annan

vuxen blev nog också drabbad av lite stänk, men roligt var det.

Blöt och trött.

När fred hade proklamerats blev det en försoningsresa med båten där samtliga

barnbarn fick agera skeppare.

Hann även med en liten fisketur i form av

strömmingsfiske där fångsten bestod av åtta små stackare.

Alla barnbar ställde sedan upp sej på ett led för att i tur och ordning ge morfar

en strömming att rensa. När det blev Villes tur stod han bara och tittade och jag

frågade om han inte skulle ge mej en strömming.

Nej jag vill inte ta i dom där svarade han, jag tittar bara på.

På kvällen när samtliga barn och barnbarn återvänt hem spred sej en enorm

tystnad över lägret. Det var månsken och vi hade semester.

Ha de, vi hörs.