Ja då är det en ny arbetsvecka som har börjat och detta gäller även för en

pensionär som jag. Nu har ju både Röris och El- Lasse varit och gjort sitt jobb så

nu kan jag ta tag i det blivande sovrummet och försöka färdigställa det

så fort som det nånsin går. Trodde ett tag att man skulle hinna bli klar till

midsommar men den tanken får man väl revidera och flytta fram det några veckor.

Har i alla fall färdigställt bjälklaget så det bara är att börja med innertaket som

skall inköpas i veckan.

I lördags var vi bjudna på dop i Singö kyrka, det var grannbarnet Astrid som denna

dag skulle stå i centrum för all uppmärksamhet. Det blev en fin ceremoni och

lilla Astrid skötte sej exemplariskt, tillika Prästen som visade sej vara mycket bra,

lite virrig på ett trevligt sätt men mycket sympatisk och pedagogisk då en liten

flicka i församlingen fick hjälpa till att bära korset och hälla upp vattnet i dopfunten.

En god vegetarisk lunch till alla gästerna serverades i ”Kröns” växthus efter dopet.

Astrid i mormors knä.

Hustrun med Astrids kusin Vera i knät.

Inför ”Postrodden” på lördag är det träning som gäller och detta brukar vi kunna

beskåda från vårt köksfönster. Verkar vara en rysligt tuff träning för rorsman.

I kväll efter avslutat arbete begav jag mej ut på en fisketur. Det var havets silver

som hägrade och till min förvåning drog jag upp nästan tre kilo på en dryg timma.

Det känns bara lite tråkigt att sitta och pilka när man är ensam.

Men när det gäller att rensa strömmingen ja då är man aldrig ensam.

Ha de, vi hörs.

I morse vaknade jag till ett underbart fint väder vattnet var oerhört blått

och solen gassade ner på vårt paradis, så jag började dagen med att äta min

frukost på ”kommandobryggan” med en härlig känsla av att nu är det sommar.

Dagen skulle börja med att klippa alla gräsmattor så att Hustrun skulle få

slippa det slitet och bara sitta i en bekväm stol och äta praliner i helgen

men först skulle tvättstugan invigas med den första tvätten.

Men hej och hå det uppstod problem meddetsamma.

Fick göra en liten justering på va-kopplingarna så maskinen skulle få vatten

för jag misstänkte att en torrtvätt inte var att rekommendera.

När detta var gjort och maskinen snurrade för fullt blev det en promenad

på ca:1,5 timma med en gräsklippare framför mej.

Tog en liten paus efter halva tiden och passade samtidigt på att ringa

elektrikern Lars, alltså el Lasse på sin hemtelefon. Människan är av den

ovanliga sorten att han inte äger en mobil, men fick inget svar.

Hade tänkt höra om han kunde komma över någon gång i nästa vecka

och flytta motorskydd och dylikt eller om man skulle få vänta längre,

fick ju vänta på Röris i 2,5 vecka.

Nästa försök att komma i kontakt med vederbörande var tio över ett på dagen,

och kan man tänka sej han svarade. Framförde min fråga om hjälp och fick

till svar att han kunde vara på plats om en timma. Trodde knappast mina ögon

när han kl: 13, 55 stannade bilen utanför vårt hus och 15, 15 var jobbet klart.

Men detta är inte första gången som han är så snabb, för några år sedan var jag

hem till honom och frågade om hjälp med elen och innan jag hann hem

var han på plats.

Så vadå vänta länge på hantverkare, Vad är problemet.

Syrenerna är nu i full blom.......

och det blir mycket Blåbär på våra buskar i år.

Ha de, vi hörs.

Nu tycker jag att det får räcka med detta blåsande, man får

ju för bövelen stoppa stenar i fickorna så fort man ska gå

ner till bryggan. Hustrun planterade dessutom om sina Olivträd och

satte dem i större krukor för att de inte skulle blåsa omkull men vad hjälpte det.

Det har nog blåst närmare femton sekundmeter i flera dagar.

I flera dagar har vi dessutom sett ett Domherre par som gått och letat föda på vår

gräsmatta undrar just om de har sitt bo i närheten.

I måndags när jag skjutsat in Hustrun till ”Nortan” besökte jag Biltema

och införskaffade en kedjeslip till min motorsåg. Den fungerar utmärkt

och jag har nu slipat tre kedjor och helt plötsligt tjänat 180 kulor vilket

det kostar att lämna in dem för slipning plus resan fram och tillbaka.

I går var jag upp och grattad Hans som fyllde år, vi är ju numera kollegor

det vill säga pensionärer båda två. Jag blev bjuden på en mycket god middag

samt kaffe, kakor, sockerkaka och tårta, gissa om man var mätt när man kom hem.

I morse vaknade jag redan vid sextiden låg och dåsade en timma men kvart över sju

blev jag klarvaken när telefonen ringde. Trodde det var Hustrun, men det var

något mycket bättre, nämligen RÖRIS som ämnade göra ett besök hos undertecknad

och undrade om jag var vaken.

Jag studsade upp och hann med en språngfika och en macka innan han dök upp.

Efter fyra timmar var han klar med att flytta beredare och tryckkärl, byta ut

en slang som gick genom huset samt stoppa i en värmekabel i slangen ifall vattnet

skulle få för sej att frysa igen. Nu känner jag mej mycket nöjd då arbetet kan

fortsätta och kanske bli klart till midsommar. Ingen skulle bli gladare än

min lilla Hustru om så var fallet.

Ha de, vi hörs.