Nu har vi tillbringat ytterligare en skön helg på Landet. Vädret var helt underbart i Lördags, klarblå himmel och soligt. Efter en skön och välbehövlig sovmorgon ( hade ju jobbat en hel dag i denna vecka), begav vi oss ut på en liten promenad, och kameran var ju naturligt vis med.

Lite bilder.

Mycket snö kvar.

Reparation av sjöbod, utföres med fördel på vintern.

Ekelunda gård skymtar i bakgrunden.

En "Nygammal" sjöbod vid Västergården.

"Valles" gamla rök. Här har många strömmingar blivit gyllengula.

"Västergårdens" fina lillstuga. 

"Gammelbybacken" kanske den vackraste platsen på ön, tycker jag personligen.

Stenmuren vid gammelbyn.

Vacker blå himmel.

Passerade min Morfars gamla fårhus på hemvägen.

Här genom grinden gick gamla vägen till Västergården och Ångbåtsbryggan

Slutligen en fika i solen...

...med utsikt över strömmen som breder ut sej mer och mer för varje dag.

Ha de, vi hörs. 

Nu har man börjat jobba igen efter tre veckors sjukskrivning. Kan tala om att det var svettigt att leverera 9,5 ton första dagen. Nästan så att man är lite mör i kroppen nu på kvällen, men skönt att det är helg så man får vila upp sej.

Har nu kommit ut till landet, började med att skotta bort en snövall så vi kunde parkera bilen, medan Hustrun bar in packningen. Fortsatte sedan med att bulla upp en härlig frukost till våra pippi fåglar, blir nog förvånade i morgon när de får en riktig ”hotellfrukost”, talgbollar med jordnötter.

Satte mej sedan i verandan och tog lite medicin ( wiskey) för att dämpa hostattackerna.

Hjälper rätt bra faktiskt, snygg och charmig blir man också, något som Hustrun inte verkar skriva under på, konstigt nog.

Det är mycket snö kvar, visserligen har den sjunkit ihop, men det var nog ca:50 cm på vägen ner till bryggan. Och på landsvägen från Grisslehamn till Fogdö fick man köra i så djupa hjulspår, att det skrapade i under bilen.

Några bilder från kvällen.

Standard vyn, man ser att snön börjar smälta runt krukan.

Snön har även smält rätt bra vid "Brygghuset".

"Fogdöströmmen" gör sej påmind, isen försvinner mer och mer.

Nu får jag önska er en trevlig kväll.

Ha de, vi hörs.

Ett stort GRATTIS

till JUNI

på 4-års dagen.

Ja jag hopas det. Har just varit ut på min dagliga 30 min. promenad, för att få upp flåset lite. Det kanske låter i minsta laget, men man får vara nöjd med vad som bjuds, är ju ganska snål av mej.

Men hur som helst är det ett underbart väder vi har begåvats med i dag, och jag såg att helgen ska bjuda på lika fint väder.

Himlen är underbart blå.

Och det börjar knoppas så smått.

Då bär det av till landet för att mata de stackars fåglarna som säkert undrat vad maten har tagit vägen. Hade laddat upp med en massa fågelmat till förra helgen, men som ni kanske hörde blev vi hemmavid. Nu är vi väl inte ensamma om att utfodra pippifåglarna där ute, men man ser att så fort vi har laddat upp till dem så hinner man knappast vända ryggen till så är de där och pickar.

Dagen för övrigt har varit ganska lugn, har tittat lite på ”Din släktsaga” på datorn. Ganska intressanta program, som jag kan rekommendera. Förhoppningsvis börjar jag jobba igen på Fredag, känns bra för då har man helgen att vila upp sej på innan man sätter igång igen.

Ha de, vi hörs.

Ja då är man inne på tredje veckan med denna farsot. Det har ju blivit bättre med hosta och feber, men idag känns det som man skulle börja bli förkyld också. Låter inte det kul, så säg. Börjar faktiskt att ledsna på denna eländiga tillvaro så smått, även om det går framåt så tycker jag det går på tok för sakta, och framför allt är det förbajat tråkigt.

Har i alla fall nu på morgonen fått ett uppiggande samtal från min Syster, som visar på att jag inte är så krasslig som vissa andra. Hon hade fått ett brev från Norrtälje kommun med en sopräkning gällande ”Annexet”, som vi köpte för nästan två år sedan. Och det är inte första gången hon får denna räkning skickad till sej. Efter första räkningen hon fick, ringde jag för att göra ett ägarbyte på fastigheten, men detta lyckades de tydligen inte snappa upp, fast jag ringde flera gånger i ärendet. Nu hade hon alltså fått en till, med hennes namn och adress, postnumret stämde men adressorten var åt helvete fel. Nämligen en kommun i norra Frankrike. Vad sägs om den???

När hon sedan ringde upp gick de in och tittade lite närmare i sina register och såg att jag hade för drygt ett år sedan ändrat ägaruppgifterna, men att syrran stod som delägare i fastigheten, tillsammans med ytterligare en person, som sedan visade sej vara min Hustru.

Det är ju tur att man bara har hosta, feber och lunginflammation.

Ha de, vi hörs.

Skulle ta en liten promenad på förmiddagen för att få lite frisk luft, men när jag kom ut frös jag så förbannat, att jag gick ner i garaget i stället och tog bilen för att tanka, så den skulle vara klar om vi åkte till landet.

I samma veva ringde Hustrun och vi bestämde att det blir en helg i hemmets lugna vrå. Orkar inte fasen sitta 1,5 tim i bilen för att sedan komma in i en kall stuga. Visserligen är det mysigt att tända en massa ljus, men det kan vi faktiskt göra här också.

Och på Söndagen skall det packas och städas av för att återvända, sitta i bilen 1,5 tim igen, allt ska bäras upp i lägenheten och plockas i ordning.

Nu känner jag mej övertygad om att vi tagit rätt beslut.

Ha de, vi hörs.

I morgon har man knaprat i sej halva kuren med penicillin och jag känner ingen större skillnad. Har möjligen återfått lite av rösten, hostar mindre och febern är borta, men det är väl allt. Orken lyser fortfarande med sin frånvaro.

Vi hade tänkt åka ut en sväng till landet i morgon kväll, men det vet i tusan om det blir av. Visserligen kan man väl lika bra vara krasslig där ute som hemma, men till vilken nytta. Trodde i min enfald att jag kunde börja jobba i slutet av veckan, efter några dagars medicinering, men det verkar skita sej ordentligt.

Så fort man anstränger sej det minste verkar man koka över.

Har just varit ute på en lugn 20 min promenad, och ryggen är genomvåt.

Alltså dags för en dusch.

Ha de, vi hörs.

Det började ju med feber och hosta i förra veckan,.Var till ”Akuten” på Torsdagen där de konstaterade influensa.

Febern hade då dalat till 37,4 och läkaren sa att det borde vara över på en vecka.

I Lördags eftermiddag började febern stiga igen, och natten till Söndag trodde jag att lungorna var på väg upp när jag hostade.

Fick en ny tid på eftermiddagen, då de konstaterade början till Lunginflammation. Det är ju alltid skönt med lite omväxling i tillvaron. Nu är jag inne på andra dygnet och knaprar penicillin, men känner inte någon större skillnad, förutom att hostan inte är lika intensiv som förut.

Är fruktansvärt trött fast jag ligger och vilar hela dagarna, och går jag upp och rör mej så blir jag svettig och börjar hosta.

Hustrun är inte heller på ”Topp”. Kände sej risig hela Söndagen, hade feber och snorade. Har dessutom ingen smak när hon äter. Har inte sett henne ligga så stilla sedan hon opererade nacken för några år sedan. Men tapper som hon är släpar hon sej till jobbet, man kan ju inte vara hemma för en sådan bagatell, hur skulle det se ut.

Förra Söndagen fick vi oväntat besök av en liten kompis. Hustrun hade varit ut och laddat lite fågelmat på Kommandobryggan och råkat spilla lite på golvet. När vi en stund senare tittade ut såg vi den lilla ”gynnaren” sitta och mumsa i sej godsakerna. Riktigt söt faktiskt, frågade Hustrun om jag skulle släppa in kraken så han fick värma sej, men fick bara en skarp blick till svar.

Den lilla kraken hade lagt upp svansen över ryggen för att värma den.

Alla behöver ju mat när det är kallt.

Ha de, vi hörs.