Ja då var vi hemma igen, men jag kan säga att jag inte blivit skogstokig om någon skulle sagt åt mej att jag måste stanna kvar på landet. Visserligen har det inte varit så fint väder i helgen men det tar faktiskt emot att åka därifrån.

I dag har vi fixat lite inför nästa helg. Hustrun har städat av så det ska vara fint tills vi kommer ut nästa gång, som vanligt. Hon har varit ut och plockat björkris som hon pyntat med färggranna ägg och vippor. Samt plockat fram de obligatoriska påsk pyntet. Själv har jag städat av i gästrummet vid bastun för vi har räknat med att sova där nere, om alla barn och barnbarn kommer ut. Och jag kan säga att jag inte har något emot att husera där. Hade faktiskt svårt att slita mej därifrån när jag var klar. Det är ganska fascinerande att vara så nära en start och landningsbana.

Det kommer sjöfåglar från alla håll, de simmar runt, dyker efter fisk, sitter på iskanten och kurar, sedan flyger de en sväng, kommer tillbaka och fortsätter sitt letande efter något matnyttigt. Man kan faktiskt sitta hur länge som helst och bara titta. Man glömmer både tid och rum, så att säga.

Hustrun påpekade just att jag börjar bli gammal. När Mamma och Pappa hade sitt landställe pratade de bara om alla vilda djur de hade sett, sa hon. Undrar just om det ligger något i det.

Hon hade dessutom ringt ett antal gånger i klockan, men jag hade inte svarat, så till sist var hon tvungen att komma ner och säga till att det var lunch.

Skottning av kommandobryggan, för vilken gång i ordningen

i vinter vet jag inte.

En ständigt återkommande vy.

Vilken vacker vinter vass.

Detta är vad man ser från vårat sjönära sovrum.

När vi satt och fikade såg vi en skara änder komma gående på tomten.

Undrar just vad de hade i kikaren.

Nystädat och klart. ( klicka på bilden så blir de större.)

Måste visa en bild på vår äldsta dotters mästerverk.

Hon var bara 3-4 år när hon gjorde denna skapelse.

God natt, och sov gott.