Nu är det bara fyra dagar kvar denna vecka. Hustrun trodde att hon skulle tvingas jobba på onsdag också, men det ser ut som hon slipper, och skönt är väl det, när hon jobbade i går. Själv ska jag ju jobba, så det får räcka.

I går var det födelsedagsfest hos Sofia, med min favorit tårta, (maräng med banan.) Stakars Hustrun kunde ju inte vara med, så jag fick tvinga i mej hennes tårtbit också.

I dag var det jag som stod för middagen igen. Det blev rester av julskinkan kan man säga. Jag snodde ihop en potatisgratäng och strimlade i skinkan som var kvar och blandade med purjolök, sedan mycket riven ost utanpå. När Hustrun kom hem skulle hon känna om den var klar, och ropade på mej och undrade varför jag lagt en plåt över gratängen, men det var ingen plåt, det var bara osten som låg stenhård och svart överst. Inte bra, hade missat att lägga folie över maten. Men Hustrun sa mellan tuggorna, att det var gått i alla fall, fast det knastrade i käften på henne när hon tuggade. Var nog bara av ren artighet, skulle jag tro. Nej någon kock blir det inte av mej, det är något som är säkert.

Nu har hon kutat iväg på något nytt elände, kallas tydligen för ”yoga ”, så hädanefter när hon kommer hem så ska hon väl att sitta med benen i kors och rabbla nån jädrans ” mantra” så man inte får en syl i vädret. Det är inte lätt alla gånger, men som man bäddar får man ligga, heter det ju.

God natt, och sov gott.

Här är födelsedagsbarnet med sonen Ville.