Var in och läste lite på ” Skogsfruns ” blogg där hon berättade om sin första lägenhet i Masthugget på 60- talet. Det blev en liten nostalgi tripp även för mej, och jag började tänka på vår första lägenhet.

Det var en ”tjänstebostad”, en etta på ”Söder” i Stockholm. Närmare bestämt på Götgatan 77 , snett över ”Söderbio”. Det var ett ruffigt och slitet hus med en skamfilad fasad, en bred sliten stentrappa som ledde upp till de olika våningsplanen. På en trappa låg det en riktig ”krökar kvart”, lägenheten hade en hög sliten spegeldörr, där den ena spegeln var inslagen lite då och då, förmodligen för att ägaren inte öppnade, och det luktade gammal fylla på hela våningsplanet.

På plan två hade vi våran lägenhet. I farstun, alltså i trapphuset fanns det ett gammalt isskåp som hade blivit kvar. Det var som en liten kommod i trä där hyllorna var klädda med sinkplåt. Här fick alltså hyresgästerna dela på utrymmet för mjölk och grädde och allt annat som de ville ha stå svalt. Undrar om det blev osämja någon gång.

Vår lägenhet bestod alltså av ett vardagsrum / sovrum med en uttjänt kakelugn, ett kök med gasspis och en kran med rinnande kallt vatten. En avlång hall med en garderob i slutet, som var omgjord till toalett. Det var en toa med en ”ändring” i trä, och utan lock. Tanken satt uppe vid taket med en kätting hängande på sidan för spolning. Takhöjden låg på ca: 4 meter i hela lägenheten.

Fönstren var rundade upptill och påminde om kyrkfönster, och det gick åt hur många meter som helst när blivande Hustrun skulle köpa gardintyg. Möblerna var ett udda hopplock från föräldrar, utom en ny grön bäddsoffa för 900 kr. som hustrun köpte av sparade pengar.

Det var vår första lägenhet, och vi tyckte det var så fint.

Kom just att tänka på en lucia natt när vi bodde där. Några studenter bodde i lägenheten över oss och de hade en högljud fest, de var förmodligen lediga dagen efter men det var ju inte vi, så framåt tretiden på natten härsknade jag till, fick tag i ett kvastskaft, drog fram soffbordet och ställde en stol på det. Klättrade sedan upp med fara för mitt eget liv och dunkade skaftet i taket. Resultatet var inte väntat kan jag säga. Skaftet gick rakt igenom och det haglade ner putsbruk och annat bråte på mej och på golvet. Lite pinsamt blev det, men festen fortsatte.

Ha de, vi hörs.

 

skogsfrua på dal

3 januari 2010 12:29

Roligt att kunna inspirera;) Ettan på Söderns höjder tycks ha många gemensamma nämnare med vår i Mathugget. Var det kanske också ett landshövdingehus? Låter ju pampigt men de byggdes ju som arbetarbostäder. Årtalet vore intressant att veta. Man minns fler och fler detaljer när man börjar ösa i minnenas brunn, kan vara nyttig läsning för våra dagars med konfort bortskämda ungdomar;-)

http://barasaras.bloggplatsen.se

 

Janne.

3 januari 2010 13:09

Hej skogsfrua, året bör vara tidigt sjuttital. -71 om jag inte missminner mej. Ska nog ta och berätta lite om den andra lägenheten också framöver. Den var lite mer upprustad, men själva huset var skabbigt.
Ha det gott på Dal, och ta det försiktigt med "Lappcykeln".

 

Yvonne

7 februari 2010 21:10

Hej Janne, det var helt underbart att läsa din nostalgitripp. Hur jag hamnade just hit till denna blogg var att jag sökte information om Götgatan 77 som inte finns längre utan är ersatt med en ny fastighet. Jag skriver just om kvarteret pyramiden och dess historia. Nu är min fråga om jag får ta med din historia med hänvisning hit till denna blogg? Om det skulle vara så att du vill berätta mer om detta kvarter så är jag mer än tacksam. Kontakta mig per mail: yvonneorhem@gmail.com

Hälsning Yvonne

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu har det kommit ett antal kraftiga regnskurar i några dagar. Marken är mättad och det forsar vatten i de gamla spåren efter skogsmaskinerna som härjade här för något år sedan. Jag har tömt regnmätaren så många gånger att jag glömt hur mycket ...

Idag vräker regnet ner utanför vårt fönster. Det är den sista dagen på årets sista sommarmånad, och hösten verkar redan ha gjort sitt intåg. Visserligen behöver vi regn, men man tänker ju som vanligt. Varför ska regnet komma just idag, kan det inte r...

I slutet på Mars hade all snö försvunnit, det började torka upp i skog och mark, solen värmde mot husväggar, blåsippor och tussilago stack upp lite här och var på tomten. Veden som vi fått hämta på min kusins mark var kapad och klyven samt förp...

Nu är sportlovet över och vi har haft förmånen att ha två av våra döttrar med familj på besök i några dagar. Vädret har varit på topp, solsken varje dag med vårkänsla i luften. Vi har tagit flera promenader på isiga stigar och vägar men gud ske...

I måndags inföll ju denna dag och förr i världen när vi alla bodde i Väsby brukade jag leverera en bukett tulpaner till våra älskade döttrar. Men sedan några år tillbaka är vi ju nu utspridda lite här och var så Hustrun tyckte att jag kunde ju ge d...