Innan jul var Hustrun och letade efter något som heter ”Spansk mossa” för att pryda ljusstaken med. Hon hittade ett ställe där det kostade ca: 30 kronor för en ”näve”. Hon tog en näve och gick för att betala. Då log expediten lite överlägset och talade om för henne att detta minsann två nävar. Hustrun blev smått förbannad, lämnade tillbaka mossan och sa några väl valda till människan. Helt rätt gjort, för sådana mastodont nävar har hon faktiskt inte, vill jag påstå.

En tid senare var jag till Centrum och passade då på att gå in i blomsteraffären och fråga. Jo då, de hade Spansk mossa. Damen frågade hur mycket jag ville ha och jag svarade, ungefär en näve. Hon tog upp en hyfsad hög och gav mej. Det kostade 30 kronor och var säkert fyra gånger mera än det Hustrun hade tagit. Ljusstaken blev pyntad med mossan och såg riktigt fin ut.

I går kväll skulle vi bänka oss framför tv,n för att titta på ”Bygglov” ett både roligt och lärorikt program. Jag hade kokat the och kaffe som jag hade burit in i rummet och som skulle avnjutas under programmets gång. Hustrun hade tänt ljusen på bordet framför oss och de brann så vackert.

Men rätt som det var poffad det bara till och den förbannade ”Spanskan” började brinna. Hustrun var snabbt där och började blåsa, men såg bara ut som en sämre eldslukare med alla gnistor som yrde omkring. Då fick hon offra sitt vattenglas och fick till slut stopp på eländet.

Det var alltså genom ett genuint samarbete som vi kunde kväva elden i dess linda.

Hustrun agerade och jag skrek.

Men med lite eftertanke kunde det ju ha slutat med en förödande katastrof.

Vi kunde ju ha missat programmet.

Ha de, vi hörs.

 

Annika

13 januari 2010 12:35

Skrattar gott åt följande mening;
Hustrun agerade och jag skrek.

Härlig historia och vilken tur att det gick bra. :-)

http://acka.bloggagratis.se

 

Janne.

13 januari 2010 16:17

Tack för besöket Annika. Ja nu är mossan kastad och rummet vädrat så allt är frid och fröjd igen.
Ha de.

 

skogsfrua på dal

15 januari 2010 17:08

Den där första expediten skulle nästan haft en näve mitt i plytet, hehe. Ja kombinationen fnösketorr mossa och levande ljus är en utmaning, jag har lagt små fina polerade stenar i adventstaken istället. Det tynger också så den står stadigt. Något att tänka på till jul:)

http://barasaras.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu har det kommit ett antal kraftiga regnskurar i några dagar. Marken är mättad och det forsar vatten i de gamla spåren efter skogsmaskinerna som härjade här för något år sedan. Jag har tömt regnmätaren så många gånger att jag glömt hur mycket ...

Idag vräker regnet ner utanför vårt fönster. Det är den sista dagen på årets sista sommarmånad, och hösten verkar redan ha gjort sitt intåg. Visserligen behöver vi regn, men man tänker ju som vanligt. Varför ska regnet komma just idag, kan det inte r...

I slutet på Mars hade all snö försvunnit, det började torka upp i skog och mark, solen värmde mot husväggar, blåsippor och tussilago stack upp lite här och var på tomten. Veden som vi fått hämta på min kusins mark var kapad och klyven samt förp...

Nu är sportlovet över och vi har haft förmånen att ha två av våra döttrar med familj på besök i några dagar. Vädret har varit på topp, solsken varje dag med vårkänsla i luften. Vi har tagit flera promenader på isiga stigar och vägar men gud ske...

I måndags inföll ju denna dag och förr i världen när vi alla bodde i Väsby brukade jag leverera en bukett tulpaner till våra älskade döttrar. Men sedan några år tillbaka är vi ju nu utspridda lite här och var så Hustrun tyckte att jag kunde ju ge d...