Det är just var det är i trafiken de här dagarna. I går var jag in till stan för att träffa och äta middag med Hustrun, Lena och Perra. Det var mycket trevligt. Men att sitta i bilkö är inte trevligt. Mellan Sörentorp och Haga Norra tog det ca: 35 min. Brukar ta ca: 3-4 minuter.

I dag skulle jag åka över och hälsa på Svärfar och samma sträcka tog 1 timma och 10 minuter. Sammanlagt tog resan nästan 2 tim. från Väsby till Hammarbyhöjden, hem var det lite trafik så det tog bara 25 min. Det är ju jävligt schangtilt att ta hit en massa EU folk, stänga av motorvägen och sedan erbjuda dem eskort från Arlanda till stan. Precis som det inte var nog med trafikstörningar ändå. Nä, bunta ihop dem och pollettera dem på  Arlandabanan så blir det både billigare och trafiken skulle flyta bättre.

God natt och sov gott.

I går kväll när vi hade gått och lagt oss, låg Hustrun och läste som brukligt. Hunden låg mellan oss och snarkade som vanligt och jag hade vänt mej om för att inte bli störd av ljuset från sänglampan. Men vad hör jag då? Jo ljudet från en mygga. Finns det något mer enerverande än detta ljud. Fick inte ett enda myggbett i somras, men i förrgår natt fick jag ett i nacken som kliade rent bedrövligt. Och i går natt fick jag ett under käken, samt ett på armen. Med samma bedrövliga klåda. Men det måste väl vara något fel, det är ju slutet på oktober.

Det slutade med att man ville dräpa de små liven. Så det var bara att ligga vaken och spana. Det värsta är ju att man hör dem men inte kan se vart de är, förrän de sveper förbi framför nosen på en. Efter en lång stund kunde Hustrun lokalisera två stycken som satt på väggen. Och det var inte några små knott kan jag säga.

De var nämligen stora som S:T Bernadshundar.  Hustrun sträckte över en tjock och kraftig veckotidning som jag rullade ihop till ett bastant slagträ, och drämde till dem rakt över ryggen. De stöp som furor båda två, så det dunsade i golvet. Kände mej ganska nöjd när jag kröp ner i sängen igen för att försöka sova. Tyckte faktiskt att jag hörde en till, men somnade av ren utmattning. Jag hade inte några nya bett i morse när jag vaknade. Kan kanske bero på att jag baxade upp de två ihjälslagna myggorna på var sin sängstolpe som ett varnande exempel till de efterkommande blodsugarna.

Ha de, vi hörs.